En förnyelse med sikte på Stockholm

I val efter val tappade partiet väljare i Stockholm. I början var kanske ingen så orolig. Partiets väljarbas fanns ju ute i landet, där folkrörelsen var som starkast. Det var också landsbygdens intresse som i huvudsak dominerade den politiska agendan. Trots en tilltagande urbanisering satsade man på en gammal och beprövad politik med huvudtesen att Stockholmarna ju egentligen är nyinflyttade och säkerligen identifierar sig med sin gamla hembygd. Men valsiffrorna vände inte.

Visserligen skedde det någon enstaka uppryckning när tendensen i hela landet pekade uppåt för partiet. Men gapet mellan storstad och landsbygd i väljarsiffror växte sig bara allt större, och när väljarna blev fler i storstaden och färre på landsbygden krympte partiet. Jag talar förstås om Centerpartiet. Eller gör jag det?

I en tänkvärd krönika i Göteborgsposten skriver förre SSU-ordföranden Niklas Nordström om ett samtal han haft med Centerpartiets utvecklingschef, Bengt Falemo. Både Falemo och Nordström har sin bakgrund i Norrbotten, men båda har också varit politiskt aktiva i stockholmsregionen. Falemo berättar om Centerpartiets förnyelse, ja nästan revolutionerande omdaning, sedan 1998. Då var centern utplånad i Stockholm och siffrorna i riket talade ett dystert språk. Målmedvetet arbetade man sedan för att återta väljarandelar, framförallt i Stockholmsområdet. Och de har lyckats.

Det finns en hel del att fundera på i den historien för de som ska leda det socialdemokratiska förnyelsearbetet. Men ett ingångsvärde kan vara följande. I kommunalvalet i Stockholm 1979 fick socialdemokraterna 37,4 procent av väljarstödet. 2006 var motsvarande siffra 24,4 procent. Det är nästan två centerpartier som skiljer de siffrorna åt.

[tags]politik, stockholm, förnyelse, socialdemokraterna, centerpartiet[/tags]