Första maj är första chansen – inte sista

Kamrater, bloggläsare!
Många är det som räknat ut oppositionen. Glada samhällsredaktioner har ägnat spaltkilometer att förklara att socialdemokratins tid nu är ute. De kallar denna första maj för Mona Sahlins och Wanja Lundby Wedins sista chans. Som om det ens vore det viktiga.

De 90 procent av svensk dagspress som har borgerliga ledarsidor har likt ett väloljat propagandamaskineri spytt ut sin galla över en arbetarrörelse som med sin blotta existens hotar att omfördela makten från de som sitter på resurser och kapital till de som inte har. Man får ibland minnas att den demokratiska socialismen inte har mäktiga vänner bland samhällets elit. Den har alltid byggt sin makt på att många tusen människor slutit sig samman för förändring.

Men vår tid är personfixerad. Det passar bättre med mediernas modeller för nyhetsvärdering att tala om personer. Det är Fredrik Reinfeldt mot Mona Sahlin eller Wanja Lundby Wedin mot Urban Bäckström. Det är sällan sakfrågorna som får vara i centrum. Och för det ska regeringen vara mycket tacksam.

Kamrater,
pratar vi politikens sakfrågor så finns det en förkrossande majoritet av svenska folket som tycker att det är rätt att de som har mer bidrar till dem som har mindre. Uppslutningen är närmast total bakom en sjukvård som ges efter behov och inte skärs ner för att finansiera skattesäkningar. I Stockholm finns ett enormt sug efter hyresrätter, ändå säljs de vi har kvar ut till en lycklig klick i stadens centrala delar.

När ungdomsarbetslösheten i Sverige är högst i Europa så är inte det folk frågar efter regeringens vänta-och-se-politik. Vi vill att nästa generation ska ha en rejäl chans i livet. Vi unnar dem jobb, bostäder och en möjlighet att bilda familjer där deras barn i sin tur kan växa upp i trygghet.

Kamrater,
Första maj handlar inte om Mona Sahlin. Hon är inte på något sätt huvudperson. Det är en borgerlig världssyn som vill få oss att omdefiniera vår dag på det viset. Dagen handlar om att visa att kampen mot samhällets orättvisor fortsätter. Att vi genom att organisera oss i partier och fackförbund åstadkommer en motkraft till de som lever på andras arbete och de som berika några få hellre än att sprida samhällets rikedomar.

Låt de som vill slita med att avsätta personer, men det finns bättre sätt att förändra världen.

Det finns inte någon sista chans att vilja göra samhället bättre, men det finns oändligt många första chanser. Idag är en – låt oss börja nu.

Och i den virtuella vinden fladdrar banderollen:

ALLA TILLSAMMANS – DET FINNS INGET ANNAT SÄTT
FRAMTIDEN KAN VERKA HOPPLÖS – MEN
DET ÄR MÄNNISKAN SOM SKAPAR DEN

[tags]politik, första maj, mona sahlin, wanja lundby wedin[/tags] This can be one of the trickier common job interview questions, especially if your resounding motivation is just to be able to pay http://essaysreasy.online/ the bills one month from now