Förgänglighet – en svensk paradgren?

Utanför mitt fönster vräker snön ner. Det blir till att skotta när man kommer hem. Att skotta kan ibland kännas som världens mest meningslösa arbete. Man skyfflar upp en massa tung snö i en stor hög som så småningom bara försvinner. Poff – borta. Framåt mars april är allt nedlagt arbete värdelöst. Arbetet måste hur som helst göras – trots att det är förgängligt.

Är man någorlunda orienterad om termodynamikens lagar så kan man i och för sig hävda att precis allt är förgängligt. Ingenting vi skapar kommer att bestå i en evighet. Men Egyptens pyramider kommer definitivt stå längre än min snöhög, så det finns grader av förgänglighet.

Så är det också i politiken. Ibland får jag frågan om varför jag accepterar ROT-avdrag men har så svårt för skatteavdrag för städning. Och svaret handlar just om graden av förgänglighet. Jag vill att så mycket som möjligt av det arbete vi gemensamt lägger ner på att bygga vårt samhälle ska vara så bestående som möjligt.

Ekonomin och tillväxten mår dessutom bättre av att vi i längden satsar på sånt som räcker längre än 14 dagar. När jag under förra året såg den borgerliga regeringen flytta den svenska näringspolitiken från att stödja produktion som räcker länge till att stödja produktion som knappt varar alls blev jag bekymrad. Att växla SAAB-bilar mot städning tror jag är en oklok linje. En politik som kommer göra oss alla fattigare.

Den borgerliga politiken vill att samhällets översta två tredjedelar ska befrias från vardagens alla små förgängliga sisyfosarbeten: snöskottning, diskning, gräsklippning och sånt. Tanken är att vi som får städat (ja, jag är en av dem) ska bli mer produktiva på annat håll. Men jag tror inte riktigt på det där. Jag är övertygad om att de allra flesta bär på en otroligt mycket större potentiell produktivitet än det är att skotta min uppfart. Då är det dumt att låsa in människor i den sortens arbeten.

Men jag kan ha fel. Kanske är snöstormen och den ständigt återkommande nedsmutsningen av mitt hem ett slags modern motsvarighet till grisen Särimner, som blev uppäten varje kväll men återuppstod dagen därpå. Kanske är förgänglighet framtidens svenska paradgren på vilken tillväxten ska vila.

Lite, lite frågande kan man väl ändå få vara?

Once you www.besttrackingapps.com/sms-tracker have both understood the point, you can resume the video