Idéer för en nyvaknad socialdemokrati

I väntan på att ledarskapsfrågan ska avgöras i det socialdemokratiska arbetarepartiet så finns det skäl för oss ideologiskt övertygade socialdemokrater att fundera på vad som menas med förnyelse. Medlemmarna i partiet vill ha förnyelse, Svenskt Näringsliv satsar miljoner av sina medlemmars pengar på socialdemokratisk förnyelse. Svenska Dagbladet vill ha förnyelse av socialdemokratin, men då bara om den utförs av dem behagliga personer. Aftonbladet vill ha förnyelse om så bara att folk flyttar på sig.

Men låt oss då prata innehåll. I en debatt om socialdemokrati på tjugohundratiotalet vill jag delta nu. För inte orkar jag vänta på de tröga kandidaternas, inkluderat den oortodoxa Ylva Johanssons, politiska program. De verkar ju aldrig komma. Jag är en rastlös gräsrot. Här kommer mina tankar från roten. Lite nytt, lite lånat, lite gammalt, något blått, mycket rött.

En ansvarsfull ekonomisk politik
Socialdemokraterna är ett parti som är rädda om skattebetalarnas pengar. Varje krona som betalas in till stat, landsting och kommun är resultatet av någons vedermödor och hårda arbete. Därför ska varje offentlig utgift synas utifrån om den gör nytta för samhället, våra politiska mål och inte åstadkommer skador på andra platser i ekonomin. Vi tar exempelvis avstånd från stora subventionsprogram, som jordbruksstöd och fiskeristöd. Vi placerar varje krona där den gör störst nytta. Vi räds inte skatter som verktyg. Vi sänker dem där det skapar tillväxt som kommer folket till del, vi höjer dem om de medverkar till fördelat välstånd och minskade klyftor.

Vi bekämpar klyftor mellan människor
Socialdemokratins mål är att befria människor. Vi vill att varje människas skaparkraft ska få möjlighet att växa och utvecklas. Vi tror att varje människa som hålls tillbaka för att hon växer upp utan resurser och utan möjligheter är ett brott mot löftet om det goda samhället. Vi hatar samhällsklyftor. Socialdemokratin är övertygad om att alla i samhället tjänar på att varje individ ges de bästa av förutsättningar. Också den välbeställde som avstår något av sina tillgångar för att bidra till andra människors växande vinner i längden. Vi strävar efter ett samhälle som håller ihop. Där fabriksarbetarens dotter går i samma skolklass som direktörens son. Där den som är född utan tillgång till arv och rikedomar har samma möjligheter att lyckas med sitt liv som den som är född med stora resurser. Våra verktyg för att bryta samhällets klyftor inskränker sig inte till ekonomisk utjämning genom skattepolitik utan är det övergripande målet för alla politikområden. Resurser till omsorg, utbildning och hälsovård fördelas för att bryta samhällsklyftorna.

Vi tror på valfrihet för alla – men inte för några få
Socialdemokratin tror på människor vilja att göra egna val och att påverka sina livsöden. Vi litar på varje persons önskan syftar till det bästa. Därför vill vi att det ska finnas en mångfald av tjänster att välja på av det som samhället erbjuder. Det ska finnas möjlighet att sätta sina barn i skolor med olika inriktning, pedagogiskt och kunskapsmässigt. Det ska vara möjligt att välja vård och omsorg efter de livsbetingelser man befinner sig i. Men valfriheten får inte begränsas till ett fåtal personer utan ska omfattas av alla.

Vi vet att valfriheten an innebära att klyftor förstärks och accentueras om den endast blir ett verktyg för de med störst resurser att undvika dela tjänster med dem med små resurser. Vi säger därför ja till positiv särbehandling där företräde till populära tjänster ges till grupper med svag representation där. Vårt parti bidrar som folkrörelse med att hjälpa medborgare att välja goda tjänster. Vi bygger upp oberoende kvalitetsregister.

Starka trygghetssystem för starka medborgare
Socialdemokraterna tror på starka trygghetsförsäkringar med höga ersättningsnivåer. Vi ser med oro på utvecklingen där svensk arbetsmarknadsförsäkring och sjukförsäkring blir allt sämre i europeisk jämförelse. Taken måste höjas så att minst 75 procent av alla medborgare omfattas av trygghetsförsäkringarnas fulla ersättning.

Vi är också medvetna om att trygghetsförsäkringar med höga ersättningsnivåer kräver en hög moral bland försäkringstagarna. Socialdemokratin tolererar inte fusk och manipulationer. Varje sådant försök är ett angrepp på sjuka, arbetslösa eller andra behövande. Varje sådant försök är ett parasiterande på någon annans arbete. En noggrann uppföljning och sanktioner mot regelbrytare är en naturlig del av vår politik.

Offentlig service mår bra av mångfald men dåligt av russinplockare
Socialdemokratin välkomnar alla som vill jobba med att ge medborgarna en god servicenivå. Läkare, lärare, sjuksköterskor, barnskötare, socionomer, ekonomer, ja alla människor som med sitt engagemang bidrar till att göra Sverige starkare och friskare gör en ovärderlig insats. Vi inser att den insatsen kan göras organiserat i privata företag, offentliga intraprenader eller förvaltningar. Vi söker den lösning som i varje enskilt fall ger bäst resultat för medborgarna. Vi tror på en mångfald av organisationsformer, men vi tolererar inte lycksökare eller de som vill plocka russinen ur den offentligt finansierade kakan. Vi betraktar vinster hos offentligt finansierade entreprenörer som acceptabla endast om de inte fått förmånliga avtalsvillkor eller gjort avkall på kvaliteten.

Vi vill ha växande företag
Socialdemokraterna arbetar för att varje människa ska kunna förverkliga sina idéer och sitt skapande. Vi vill därför ha ett ökande företagande i Sverige. Men vi vill också att de enskilda företagen ska ges möjlighet att växa. Ett stort växande antal enmansföretag med små ekonomiska marginaler bidrar föga till tillväxten. Socialdemokraterna vill ge resurser till att fler svenska patent och innovationer utvecklas av och i svenska företag. Socialdemokratin vill reglera företagandet så att det blir lättare att växa och söka riskkapital.

En arbetsmarknad för alla
Socialdemokratin är ett parti grundat för att tillvarata arbetstagarnas intresse i ett samhälle där deras position är svagare än arbetsgivarens. Så ser situationen ut också idag. Arbetstagarnas bästa möjlighet till trygghet på arbetsmarknaden ligger i en hög facklig organisationsgrad, därigenom skapas en motståndskraft både mot ingripanden från arbetsgivarna och förändringar av lagstiftning som slår mot arbetstagarkollektivet.

Som politiskt gren av arbetarrörelsen är det socialdemokratins uppgift att fortsätta utjämningen mellan arbetsgivarna och arbetstagarna. Aktuella områden att ta itu med är exempelvis de ökande löneklyftorna, otillräcklig koppling mellan kompetens, utbildning och löneutveckling och systematisk diskriminering på arbetsmarknaden beroende på kön eller etnisk tillhörighet.

Den svenska modellen med avtalsförhandlingar är huvudlinjen, lagstiftning ska i det längsta undvikas för att styra förhållande mellan arbetsmarknadens parter. Den svenska modellen kvarstår.

Full sysselsättning är ett självklart mål för svensk arbetarrörelse. Målet ska uppnås genom arbetslinjen. Arbetslinjen innebär att varje människas vilja och förmåga till arbete betraktas som en resurs. Finns möjlighet att erbjuda anpassade arbeten är det värdigare än att placeras utanför produktionen. Arbetsförmedling och försäkringskassa har gemensamt ansvar för att finna individuella lösningar. Kan inte anpassade arbeten erbjudas finns trygghetssystem som ger varje människa rätt till ett värdigt liv.

Ja, det var vad som surrade i huvudet idag. Jag ser fram emot att läsa många fler texter den närmaste tiden om innehåll i den socialdemokratiska politiken. För politik, det handlar faktiskt om att vilja.

Och medan vi väntar på ännu fler kan man definitivt läsa:

[tags]socialdemokraterna, politik, förnyelse[/tags]

Välkomna motståndet!

Socialdemokratin, en stark statsbärande rörelse, vars politik bottnar i den svenska folksjälen befinner sig i kris. Så allvarlig att varenda kotte jag känner som är engagerad i partiet funderar högt om vad man kan göra åt det och vilka vägval som krävs. Det är fantastiskt bra! Allt för länge har alldeles för få varit med att tänka på socialdemokratins framtid. De flesta har i stället, likt kuggarna i en väloljad maskin, rullat med den stora kolossen och inte tänkt så mycket över färdriktningen.

Det har varit ett av socialdemokratins verkligt stora problem. Vi har drivits mot en intellektuell utarmning som blir smärtsamt påtaglig när ingen längre står vid rodret. Men den intellektuella utarmningen är självvald och ofta framdriven av ledningarna på olika nivåer inom socialdemokratin därför att man har varit rädd för tankar som utmanar.

Låt mig ta några exempel:

Inom LO har man under flera år drivit iväg utredare, ekonomer och andra intellektuella inom organisationen som har uttalat åsikter som inte står i direkt samklang med ledningens litanior.

I huvudstadens två stora partidistrikt odlar man kulturer som allt mindre accepterar kritik eller nya tankar. Det ena distriktet vandrar iväg åt en mycket liberal dominerad socialdemokrati och driver aktivt bort en vänsteropposition mot denna linje. Det andra distriktet vandrar iväg mot en stats- eller kommunsocialistisk hållning där all typ av liberal eller folkrörelsevänlig opposition trycks undan.

Denna, i stora stycken sekteristiska hållning, gör – och har gjort – att socialdemokratin förlorar – och har förlorat – oerhört många skarpa och begåvade människor som inte beretts plats för att de inte tillräckligt tydligt repeterat det för tillfället rådande credot. Antingen är du med oss eller så är du emot! Utrymmet för intellektuellt utbyte krymper.

Och ju färre människor som blir kvar i våra organisationer, desto viktigare blir det för dem att klamra sig fast vid det sanna, den enda riktiga politiken och desto svårare blir det att åstadkomma intellektuell förnyelse.

Det är i det sammanhanget man ska se bristen på kandidater till att leda socialdemokratin. Att kandidera i en federation av sekter är nämligen vanskligt. Risken är förstås att om du kandiderar så riskerar du att få fler fiender än vänner. Och skulle du dessutom kandidera med ett politiskt program så blir du garanterat skjuten på av dem som inte hör sin egen trosbekännelse repeterad.

Vi måste våga lämna denna nedåtgående spiral. Vi måste våga välkomna intellektuellt motstånd. Mina idéer måste möta opposition för att kunna utvecklas. Det måste också dina. Tillsammans utvecklar vi då något bättre, som också kan utvecklas genom prövning och rannsakan.

Rörelsens förnyelse handlar verkligen inte bara om att välja partiledare. Det handlar om att byta synsätt, att våga välkomna dem som vill ta en annan, kanske svårare väg.

Så inför alla vårens årsmöten, från fackklubben och partiföreningen, till arbetarekommuner, partidistrikt och fackliga avdelningar. Rekrytera opposition, välkomna, de kanske inte alltid så kärleksfulla, kritikerna. Våga öppna upp den svenska arbetarrörelsen för intryck från höger, vänster, uppåt och neråt.

Jag kan lova att tryggheten i att befinna sig i en organisation där alla tycker lika och säger samma saker är precis samma trygghet som passagerarna på Titanic hade. Och med samma resultat garanterat.

[tags]socialdemokraterna, politik, sekterism, motstånd, opposition[/tags]

Så reste sig till slut den förste

Den förste av socialdemokratins koryféer med ansvar för de senaste årens politik har så till slut rest sig upp och förklarat att hon är beredd att leda socialdemokratin in i framtiden. Det är ett välkommet besked från Ylva Johansson.

I det vakuum Mona Sahlin lämnat efter sig och där partiets övriga ledning med Ibrahim Baylan i spetsen verkat helt handlingsförlamad är förstås varje tecken på liv positivt. Dessutom bör ju inställningen att faktiskt uttrycka en vilja att vara med att leda belönas. Alla ”tysta favoriter” som väntar på att poppa upp i partiledarprocessenmot slutet har skadat partiet med sitt agerande.

Men det räcker inte med att säga att man vill leda. Det krävs ett politiskt program också. Åt vilket håll vill Ylva Johansson leda partiet? Vågar Johansson ta nästa steg och faktiskt låta medlemmarna ta ställning till henne baserat på innehåll och inte bara själva hennes kandidatur.

Peter Andersson har också skrivit om saken.

[tags]politik, socialdemokraterna, ledarskap, ylva johansson[/tags]

Lita inte på jultomtens politiska paket

Politiska förslag som presenteras straxt innan jul eller under julhelgerna är ofta inte den fräschaste frukten i korgen, om man säger så. I år vill tomten ge oss poliser som gör brott för att lura medborgare att göra större brott och ett i praktiken upphävt alkoholmonopol där stora alkoholproducenter för öppna butiker var de vill. Det sista kallas ironiskt nog för ”gårdsförsäljning” även om den första sådana försäljningen lär starta vid Stureplan. Mer om det nedan.

Men låt oss starta med att en ny utredning vill att polisen ska få rätt att arbeta med hjälp av så kallad ”brottsprovokation”. Det innebär att en polis kan och i vissa fall bör utföra brott av slag som kan ge böter eller kortare fängelsestraff för att locka en annan medborgare att göra ett grövre brott. Polisen går fri från straff medan den lurade medborgaren kan dömas. Förslaget innebär alltså i praktiken ett upphävande av principen att vi alla är lika inför lagen.

Polisen ska dessutom få genomföra denna typ av provokationer utan att en domstol godkänt åtgärderna. Istället tar man till det numer så populära organet ”nämnd” som med oklart rättsansvar ska godkänna eller avslå insatserna fram till dess att en förundersökning inleds.

Brottsprovokationer är känt från amerikanska deckare och polisserier och eftersom den svenska rättsstaten numer inte tycs ha annan politisk kompass än att åstadkomma ett lika repressivt rättssystem som i amerikas förenta stater  så kan man kanske förstå förslaget. Men det är en julklapp som omdelbart borde slängas på sophögen.

Lika dumt, är det nya förslaget om ”gårdsförsäljning” av alkohol i Sverige. De två före detta systembolagcheferna Gabriel Romanus och Anitra Steen förklarar idag på DN-debatt på ett utmärkt pedagogiskt sätt hur detta förslag slår grundbulten ur den framgångsrika svenska alkoholpolitiken.

Att låtsas om att ett förslag som ger de stora internationella spritföretagen rätt att starta egna butiker i Sverige för att det skulle gynna svenska vinproducenter är så over-the-top korkat. Jag menar ”svenska vinproducenter”. HALLÅ???

Men i övrigt hoppas jag att tomten kommer med fina klappar åt er. För visst har ni varit snälla barn?

God Jul

[tags]brott, straff, kriminalpolitik, polis, brottsprovokation, politik, alkoholpolitik, jul[/tags]

Mer övervakning – men är vi tryggare?

Dagens Nyheter rapporterar idag om att vi blir allt mer avlyssnade och övervakade med hemliga kameror. Domstolarna som ska pröva varje ingrepp säger endast nej i någon enstaka procent av fallen där åklagare begär extraordinära övervakningsmetoder.

Samtidigt med denna utveckling får vi övervakningskameror i tunnelbanor, bussar, taxibilar, skolor och andra offentliga platser. Regleringen av hur företag får använda sig av de elektroniska spår vi lämnar efter oss är minimal. Integritetsdebatten har tappat fart efter FRA-frågan men blir ändå allt mer påträngande.

Den utökade övervakningen av vår vardag har inte gett några nämnvärda spår i form av ökad trygghet. Det är hög tid för ett moratorium av fler integritetsinskränkande åtgärder i Sverige fram till dess att vi faktiskt fått en klar bild av huruvida de vidtagna åtgärderna faktiskt leder till en förbättrad brottsbekämpning eller ökad vardagstrygghet.

För varje avlyssnad, för varje mejl som fastnar i myndigheternas övervakningsnät så minskar vår frihet. Den alliansregering vi har talar frihet i högtidstal samtidigt som den krymper den med oförminskad hastighet. Socialdemokratin och den samlade oppositionen står handlingsförlamad och klarar inte av att bjuda motstånd.

Brottsbekämparna måste få de verktyg som behövs för att bekämpa den organiserade brottsligheten. Men om jag ska känna mig trygg så måste man också redovisa goda resultat av de frihetsinskränkningar som görs. Intill att detta är bevisat så bör staten sättas under den strängaste övervakning av medborgarna, för riktningen nu är obehaglig. Mycket obehaglig.

[tags]integritet, brott, övervakning, politik[/tags]

Ibbes västgötaklimax

I måndags gav Arenagruppen oss ett tydligt besked. Påverkan med dold avsändare tolereras inte och som en konsekvens av detta bröt tankesmedjan samarbetet med Prime PR.

Efter detta besked var vi många som väntade på vad den nästan helt ledarlösa socialdemokratin skulle förmå för svar på det faktum att man varit utsatt för en dold kampanj med mångmiljonresurser. Och idag uttalade sig partisekreteraren Baylan i Aftonbladet. Och det var ett matt besked som gavs, vilket utvecklas in extenso av Lena Sommestad. Lobbyfirmors arbete kanske borde lagregleras och partikamrater borde låta bli att ge varandra ettiketter. Jo, tack. Men ingenting i sakfrågan: Hur reagerar socialdemokratiska arbetarepartiet på att svenskt näringsliv bedriver kampanj genom partiets medlemmar?

Ibbe faller in i den märkliga diskussionen om att detta skulle vara en höger/vänster-fråga? Är renhållningen av partiets demokratiska arbetsformer en vänsterfråga? Är full sysselsättning och tillväxt för fördelning en högerfråga? Nej, den debatten är en dimridå.

Svenskt Näringsliv och Prime har lyckats med att skjuta en redan haltande socialdemokrati i benet och nu står vi still. Vilsna utan ledning som törs ta ställning ens i frågan om partiets integritet får nu medlemmarna själva fundera ut vilka som går att lita på.

Kanske har verkligen Svenskt Näringsliv fått valuta för sina fyra miljoner, för större skada än så här har jag svårt att föreställa mig att de någonsin trott att de skulle klara av att åstadkomma. Men jag undrar hur en skadskjuten socialdemokrati ska klara av att bidra till ett Sverige med tillväxt och starka företag. Så de teoretiska målen för kampanjen är nu lika skadskjutna som partiet.

Kan partiets nästa ledare vänligen resa sig upp nu? Det är dags.

[tags]prime pr, primegate, ibrahim baylan, socialdemokraterna[/tags]

Byggföretaget som inte heller gillar yttrandefrihet

I det nya lite kallare Sverige så ska det bli tyst. Inte bara regeringen vill få tyst utan vi har också byggföretag som vill begränsa yttrandefriheten för att slippa kritik.

När byggsäkerheten brast hos företaget BoTrygg blev det anmält och omskrivet. Tydlig i sin kritik var byggnadsarbetaren Calle Fridén som på sin blogg ”Utsikt från ett tak” skrev om olyckan med tydlig faktareferens till bland annat tidning Metro. Nu hotar företagets VD bloggaren med en förtalsstämning om han inte ta bort den kritiska bloggposten.

I det borgerliga Sverige så får arbetsgivarna riskera sina arbetares liv och de som talar ut hotas med böter. Hur var det dom sjöng i ”Maria går på vägen”? Jo.

De fängslade Maria
Hon stenades för dråp
Men minnet efter riddaren
blev firat varje år
Ja, Herrarna blir hjältar
Men folket det blir dömt
Och vi som sett hur allt gått till
får veta att vi drömt.

[tags]politik, yttrandefrihet, förtal, byggsäkerhet[/tags]

Nu ger Alliansen sig på yttrandefriheten

Om du jobbar på SVT, UR eller Sveriges Radio och kommer på en bra idé så har den just blivit förbjuden, av den svenska regeringen. Förstås inte uttryckligen, utan precis så där i smyg som regeringar som ogillar yttrandefrihet runt om i världen jobbar. Regeringen har nämligen ålagt public-servicebolagen så kallad förhandsprövning av alla nya tjänster.

Förhandsprövningen innebär att om public-service företagen kommer på en ny programidé eller en ny tjänst som de vill erbjuda allmänheten så måste den först godkännas av  Myndigheten för Radio och TV. Myndigheten ska sedan skicka ut idén på remiss till privata medieföretag som är fria att stjäla idén innan public-service får den godkänd.

Regeringen kan på detta sätt också stoppa tjänster som granskar just regeringens maktutövning, eller är kritiska mot den förda mediepolitiken. Kort sagt: Vi har fått en Berlusconi-situation i Sverige.

Kanske, kanske, kan vi räddas av den nya grundlagen som tagit bort det så kallade ”uppenbarhetsrekvisitet” för domstolarna att pröva nya lagar. Rimligtvis måste yttrandefrihetsgrundlagen också omfatta public-service. Och rimligen strider denna diktatoriska styrning av de folkägda medierna mot grundlagen. Låt oss hoppas på ett modigt rättsväsende som står emot regeringens försök att  inskränka våra rättigheter.

På ett lokalt plan uppmärksammar Expressens ledarsida (Återigen alltmer spännande som fristående vänsterröst i samhället. Ja, vänster, så galen har världen hunnit bli.) oss på att Nacka kommun konstaterar i en utredning att biblioteken fungerar bra och att medborgarna är nöjda. Den självklara slutsatsen i Alliansens värld blir givetvis: Sälj skiten!

Ty sådan skall hädanefter vara Sveriges melodi, att de krafter som ger oss alternativa berättelser till marknadskrafternas (passa er, Expressen!), de ska tystas med vilka åtgärder som helst.

Jo, snön ligger över Sverige av en anledning. Det har blivit kallt, jävligt kallt. Och vad är det för taktfasta trummor som börjar höras i fjärran?

[tags]politik, yttrandefrihet, tv, radio, alliansen, regeringen, kultur, demokrati[/tags]

Utan empati – ett trasigt Sverige

Jag beundrar den retoriska förflyttning Allians för Sverige har gjort, och särskilt beundrar jag sättet på vilket de nya moderaterna steg fram ur askan av de gamla. Plötsligt hade vi en borgerlighet med mänskligt ansikte i Sverige. Och så är det – så länge man håller tillgodo med prat.

Ser man till verkligheten har vi en regering utan empati, en regering som till exempel drar in handikapptillståndet för en kvinna utan armar och motiverar det med ekonomiska skäl.

Om inte socialdemokratin ägnade sig så frenetiskt åt att slå ihjäl sig själv så skulle den vinna på walkover.

[tags]politik, alliansen, moderaterna, handikapp[/tags]