De är lustiga de häringa journalisterna i sin absoluta oförmåga att förstå och uppskatta bloggosfären för vad den är. Ett lysande exempel är debatten om kändisbloggarna som Johan Croneman startade. I sin första artikel argumenterade han för att kändisbloggarna från de etablerade medierna kastar ifrån sig sopor in i bloggosfären. Jag och andra kommenterade artikeln, det gjorde förstås också de påhoppade kändisbloggarna. Ingenting konstigt i det - kastar man in en pinne bland en flock hundar så ylar den som känner sig träffad.
Men igår bevisade Croneman slutligen att han inte egentligen har förstått sig på bloggosfären. I ett argsint svar (som inte går att länka till eftersom DN tydligen inte vill länka till sina medarbetare på kulturredaktionen) går han till våldsam attack på de kändisbloggare (Virtanen, Cavling, Skugge, Svensson, Klein, m. fl.) som tjafsat emot honom. Han skriver:
Bara några timmar efter min DN-kommentar (25/5) om mediakändisarnas ockupation av bloggen vällde det fram kommentarer. På bloggen. Det var uteslutande mediakändisar.
Grejen är att det är inte sant. Croneman gör precis som det han anklagar (med rätta) de andra mediakändisarna för. Han tittar bara på medievärlden och dess invånare. Hade han varit ett dugg intresserad av hur bloggosfären reagerade han han kunnat hitta mitt inlägg, inlägget på Lortsverige eller varför inte reaktionen på Justines blogg. Som exempel bara.
Det är ju detta som är problemet med den märkliga debatten om mediekändisar som bloggar. Mediefolket orkar inte lyfta på sitt högra pekfinger och klicka sig utanför den egna sfären. Vi läser mediekändisarna men de är helt ointresserade av att läsa oss. Det blir en förtroendeklyfta, men det finns bara en förlorare och det är de etablerade medierna.












Just det! Jag tror inte ett ögonblick att någon av mediabloggarna läser “vanliga” bloggar och därför står de också utanför (ovanför?) bloggosfären.
Och alla mail de lägger ut… Det är inte så mycket sura rönnbär, det är mer en känsla av orättvisa… Men det kanske är samma sak? Att de liksom bara gliiiider förbi… Att de efter tre veckor tror att de uppfunnit hela konceptet… Som att de kliver in och visar “hur det ska vara”. Och att de ytterst sällan länkar.
Vet inte. Kanske bara är jag.
Du å jag Monica
Är inte bloggar om bloggar lite navelskådande? Bloggar om det riktiga livet är roligare. Tycker jag iallafall.
Kanske, kanske inte. Är debatter mellan politiker inte lite navelskådande? Borde de inte prata med sina väljare? Opinionsbildning handlar inte bara om kontakten mellan skribenter och läsare, väljare och valda utan också om slaget om den publika arenan. Det är om det sistnämnda inlägget handlar.
Jag bloggar om sådant som intresserar mig för stunden. Ibland är det knäppa journalister som skriver om eller i bloggar, ibland är det om mina misslyckade bantningsförsök, ibland är det om filosofi, ibland om politik, ibland om fotboll etc. Allt detta och mycket mer är det riktiga livet.
Men följer man kulturdebatten, vilket jag ofta gör, så kan man just nu se en debatt om hur bloggosfären rubbar synen på etablerade medier och deras roll. Det är en debatt om makten i samhället och i den vill jag vara med.
Jo. Men man ska nog inte överskatta effekten av bloggandet. Inte än i alla fall. De konventionella medierna är ju trots allt fortfarande otroligt dominerande i att skapa en världsbild.
Men visst i olika sammanhang kan olika “hegemonier” råda. Det gäller ju i lika hög grad blogsfären som fikabordssamtalet på jobbet.
Nej det är riktigt, det finns ingen anledning att överskatta bloggandets betydelse, så stort är det nog inte. Men det är tillräckligt stort och tillräckligt viktigt för att få ledande redaktörer att kasta sin fritid över bord för att skriva fler krönikor på nätet trots det stora utrymme de har. Och det är tillräckligt stort för att vara nyhetsdrivande. Kort sagt fenomenet är viktigt och det är alldeles för bra för att lämnas över till journalisterna utan kamp.
Kände mig tvungen att kommentera ett av många inlägg om den senaste “bloggdebatten”, då jag delvis deltar i den i och med min artikel på Expressen Kultur igår, som skiljer sig då jag är varken mediekändis eller Anti-blogg:
http://expressen.se/index.jsp?a=293751
Kruxet med Croneman är
1. Han läser (som sagts!) inte vanliga bloggar och har inte kunskap om blogosfärens patologi för fem ruttna öre
2. Som i så många andra fall, Kejsaren är naken!
Med det menar jag att hela debatten är en pseudodebatt som den förs nu, medan man kan ta detta tillfälle i akt att föra mediekritiska diskussioner på högt upp på agendan. Bloggarna är här för att stanna, och det var banne mig inte Virtanen/Skugge som startade vågen. Det sista man ska titta på beträffande bloggarnas betydelse är så kallade navelskådande bloggar respektive mediekändisbloggar…Jag är helt övertygad om att många inom media ser nu tidningsdöden i vitögat, och den ljusnande framtid är inte längre etablerad medias…(Förlåt, men studentjeppar har tutat hela dagen och deras sång är svår att rensa ur skallen, inte ens intensiv lyssnande till Rammstein hjälper…)
Allt gott,
behrang@mailbox.as
Tack för en intressant kommentar. Och jag passar gärna på att tacka för en intressant artikel. Frågan om att likställa eller sammanföra YGL med TF är mycket viktig för bloggosfären på sikt. Jag jobbade lite med den frågan när jag var pressekreterare på Justitiedepartementet, och jag vet att mycket av motståndet mot att få till en sammanhållen yttrande- och tryckfrihetsgrundlag kommer från den traditionella pressen. Frågan är om de klarar av att hålla undan krafterna i de nya medierna så länge till.