Jag tycker det finns ett provocerande oförstånd hos de företrädare för näringsliv och borgerlighet som ständigt återvänder till behovet av att subventionera den privata tjänstesektorn – pig- och drängjobben – gentemot andra näringar i landet. Senast ut i raden är arbetsgivarorganisationen Företagarna.
Jag har några bestämda invändningar, och de har ingenting att göra med vulgärdebattens ”det är fult att städa”. Men jag ska efter bästa förmåga förklara dem på ”liberalska”. Min första invändning handlar om konkurrensneutralitet. På en marknad konkurrerar affärsidéer med varandra på lika villkor. De affärsidéer som inte bär slås ut och den arbetskraft som fanns inom den verksamheten frigörs för att gå till lönsammare affärsidéer. Att subventionera vissa branscher framför andra innebär att konkurrensen snedvrids och resurserna hamnar inte där de skapar störst tillväxt.
Den andra invändningen är av samma slag och handlar om undanträngningseffekterna på arbetsmarknaden. Vid subvention av tjänstesektorn kommer av ovan nämnda skäl arbetskraft att gå till den subventionerade branchen. Det bertyder att den arbetskraften inte finns tillgänglig på andra delar av arbetsmarknaden. Det i sin tur kan ha långsiktiga negativa återverkningar på tillväxttakten i landet.
Då är ju Kjell-Olof Feldts resonemang från dagens DN-debatt bra mycket intressantare när han föreslår en återgång till keynesiansk stimulanspolitik genom sänkta arbetsgivaravgifter. Inte invändningsfritt, men bra mycket bättre för ekonomin på lång sikt.
”Min första invändning handlar om konkurrensneutralitet. På en marknad konkurrerar affärsidéer med varandra på lika villkor. De affärsidéer som inte bär slås ut och den arbetskraft som fanns inom den verksamheten frigörs för att gå till lönsammare affärsidéer. Att subventionera vissa branscher framför andra innebär att konkurrensen snedvrids och resurserna hamnar inte där de skapar störst tillväxt.”
Det hade förstås varit ett alldeles utmärkt argument om det hade kommit från någon som inte samtidigt förespråkar en massiv välfärdsstat med en offentlig sektor i centrum. Men nu är du inte en sådan människa, och vi har en sådan stat, så frågan är hur bra argumentet egentligen blir.
När vi dessutom gett privilegier till fackföreningarna som gör att de människor som av någon anledning inte är lika produktiva som andra inte tillåts delta på arbetsmarknaden så är det rimligtvis möjligt att ge privilegier till andra för att motverka de perversa effekterna. Uppenbarligen finns det hos socialdemokratin inget principiellt motstånd mot särbehandling av olika slag.
”Den andra invändningen är av samma slag och handlar om undanträngningseffekterna på arbetsmarknaden. Vid subvention av tjänstesektorn kommer av ovan nämnda skäl arbetskraft att gå till den subventionerade branchen. Det bertyder att den arbetskraften inte finns tillgänglig på andra delar av arbetsmarknaden. Det i sin tur kan ha långsiktiga negativa återverkningar på tillväxttakten i landet.”
Argumentet bygger förstås på att det inte finns någon arbetslöshet. Tänker du fantisera bort den för att få det att gå ihop?
”Att subventionera vissa branscher framför andra innebär att konkurrensen snedvrids och resurserna hamnar inte där de skapar störst tillväxt.”
Alltså:
Jag kan leja en snickare att bygga om mitt kök,och få det skattesubventionerat genom ROT-avdrag.
Men inte leja någon som städar upp efter snickaren,
på samma villkor.
Ofta är det mycket man inte förstår.
Om vi börjar med ROT-avdragen så måste jag säga att jag tycker det är en metod som ska användas mycket sparsamt. Den kan möjligen rättfärdigas om man faktiskt vill åstadkomma medvetna undanträngningseffekter på arbetsmarknaden, till exempel om man vill att kompetent byggpersonal ska stanna i den branchen i tider av litet byggande.
Motsvarande behov för städbranchen tycker jag helt enkelt inte finns. Om skälet att införa ROT-avdraget vore att permanent göra det billagare att köpa städjobb hem skulle jag helt vara emot.
Dennis: En ”massiv välfärdsstat med en offentlig sektor i centrum” kan fortfarande vidmakthålla konkurrensneutralitet. I viis utsträckning vill jag hävda att offentlig sektor i form av rättsväsendet är en förutsättning för detta.
Resonemanget om fackföreningarna och de ickeproduktiva du vill slänga ut från arbetsmarknaden förstod jag inte. Är det inte bra att vi har ett arbetsliv som är öppet för så många som möjligt?
Löser man arbetslöshetsproblematiken med subventioner till den hushållsnära tjänstesektorn så skapar man förstås inlåsningseffekter i den typen av arbete. Du känner säkert igen argumentet, liberaler brukar använda det mot offentlig sektor. Skillnaden ligger möjligen i att offentlig sektor i huvudsak producerar utbildning, skola och omsorg, vilket till skillnad från skinande vardagsrum och välansade trädgårdar är essentiella för tillväxten.
”Resonemanget om fackföreningarna och de ickeproduktiva du vill slänga ut från arbetsmarknaden förstod jag inte. Är det inte bra att vi har ett arbetsliv som är öppet för så många som möjligt?”
Det är förstås alldeles utmärkt. Men nu borde det ju inte komma som någon överraskning att inte minst fackföreningarna genom sina handlingar hindrar folk från att bjuda under avtalslönerna. Och det kan vara lämpligt att ha den möjligheten, om de inte är lika produktiva. Alternativet, och det ser vi ju idag, är att de går arbetslösa. Det är liksom ingen slump att invandrarnas sysselsättningsgrad är mycket lägre än icke-invandrares.
För övrigt skrev jag inte att jag vill slänga ut ickeproduktiva från arbetsmarknaden, jag nämnde dem inte ens. Vad jag skrev var att fackföreningarnas privilegier sett till så att de som inte är lika produktiva som andra inte tillåts delta på arbetsmarknaden.
”Löser man arbetslöshetsproblematiken med subventioner till den hushållsnära tjänstesektorn så skapar man förstås inlåsningseffekter i den typen av arbete. Du känner säkert igen argumentet, liberaler brukar använda det mot offentlig sektor. Skillnaden ligger möjligen i att offentlig sektor i huvudsak producerar utbildning, skola och omsorg, vilket till skillnad från skinande vardagsrum och välansade trädgårdar är essentiella för tillväxten. ”
Inlåsningseffekter är förstås en risk, men samtidigt är hela den svenska arbetsmarknaden en enda stor inlåsning. Eller snarare utlåsning. Fördelen med att det finns jobb med låg lönekostnad är att de som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden i vanliga fall får en möjlighet. Och det är just att få in en fot som är det viktiga, sedan är förstås ökad rörlighet på arbetsmarknaden en viktig faktor när det gäller att undvika inlåsning.
Din jämförelse med offentlig sektor var direkt poänglös, tycks det mig.
”Om skälet att införa ROT-avdraget vore att permanent göra det billagare att köpa städjobb hem skulle jag helt vara emot. ”
Jag antar att det är rätt tänkt, men fel formulerat.
Annars förstår jag inte alls. Du menar byggnadsjobb, va.
”Motsvarande behov för städbranchen tycker jag helt enkelt inte finns.”
Inte ens skälet att skapa ”vita” arbetstillfällen ? Nu vet jag inte om de uppskattningar som figurerat har med verkligheten att göra. Men hur vet vi att de omtalade ”10.000 nya jobben” inte de facto innebär FÄRRE arbetstillfällen för de som idag jobbar med vad du kallar för ”pig- och drängjobb”? Fast i den svarta sektorn. Skatte- avtals- och försäkringsfritt.
Du har invändningar mot konkurrensneutralitet:
”På en marknad konkurrerar affärsidéer med varandra på lika villkor. De affärsidéer som inte bär slås ut och den arbetskraft som fanns inom den verksamheten frigörs för att gå till lönsammare affärsidéer. Att subventionera vissa branscher framför andra innebär att konkurrensen snedvrids och resurserna hamnar inte där de skapar störst tillväxt.”
Hur ställer du dig då till den snedvridning som idag redan finns och sanktioneras av vår nuvarande regering?
Jag tänker, exempelvis, på statliga Samhall som på en rad områden går in och konkurrerar ut ”riktiga” företag med skattefinansierade medel.
Jag bloggade i detta ämne för några veckor sedan (050610):
”Jag har ett färskt exempel från det företag jag arbetar på. Vi har begärt in offert på ett specifierat städarbete, rengöring av lagergolv, från olika aktörer på marknaden, inklusive Samhall. När vi jämför offerterna visar det sig att Samhalls offert avviker kraftigt från övriga. Vi tror att de uppfattat/räknat fel, men det visar sig stämma med vårt uppdrag.
Samhalls anbud är 75% lägre än ”konkurrenternas”!”
Snedvriden konkurrens är bara förnamnet…
Samhall är ett viktigt företag, därför att det ger handikappade som annars inte hade haft en chans på arbetsmarknaden en möjlighet att få bidra med sin arbetsglädje. MEN. Samhall måste fungera så att det inte konkurrerar ut andra företag med hjälp av skattemedlen. Det är kontraproduktivt.
Utan att vara expert på reglerna för Samhall kan jag svårligen föreställa mig att de får göra som du beskriver.
Jag kan inte heller reglerna för Samhalls verksamhet, men mitt exempel visar med all önskvärd tydlighet att någonting inte hanteras på rätt sätt. Om det sedan är Samhalls regler eller något annat som brister vet jag inte.
Det finns andra grenar inom Samhall som också direkt går in och konkurrerar med andra företag som har ett helt annat ansvar att ta.
Jag håller med dig att OM Samhall hjälper till att få en meningsfull sysselsättning för människor som annars inte får en möjlighet är det en bra samhällsinsats, men inte genom att konkurrensutsätta företag på den öppna marknaden.