Timbros seminarium om myndigheternas opinionsbildning drog ganska mycket folk. Det bjöds på kaffe och goda kanelbullar samt en Maria Rankka som var mycket upprörd över att vi lever i en enpartistat. Timbros jobb är väl att koppla alla negativa företeelser till socialdemokratin, men jag tror deras case är svagt.

Vi är många som upplevt myndigheternas alltmer oblyga intåg på opinionsbildningsmarknaden som ett problem. Självklart innebär de skattefinansierade kampanjerna att folkrörelser och enskilda får allt svårare att slå sig in på tidningssidor och i etermedierna. Det här är en förändring som har skett gradvis och med olika aktörer som drivkrafter. Till exempel drev ju de borgerliga regimerna i Stockholms stad och län en hård kampanj mot riksdagens skatteutjämningsbeslut med staden och landstinget som avsändare. Precis den typen av kampanjeri som Timbro kritiserar.

Nej problemet ligger på en annan bog och lustigt nog var det Maria Abrahamsson, SvD: tuffa högerspöke som klarade av att spåra rätt. Myndigheterna ska vara opartiska och oberoende i sin myndighetsutövning men i sitt övriga agerande ska de vara lojala med regeringen. Allt annat är ju otänkbart. Men den stora opinionsbildningsverksamheten myndigheterna bedriver är inte på helheten lojal med regeringen. Myndigheterna slåss för sina egna intressen och det är här det har spårat ut.

På det sättet underminerar myndigheterna både regeringens politik och möjligheten för den öppna och fria debatten. Det är sannerligen inte bara ett problem för den borgerliga oppositionen utan för hela demokratin, socialdemokraterna inkluderade.

Annars var tillställningens höjdare att Stefan Attefall till några kamrater vid flera tillfällen titulerade sig gruppführer. Jag vet ju att kristdemokraterna har tyska förebilder, jag hoppas associationsbanorna inte strömmar längre bak i tiden än till Helmut Kohl.