Kommer hem efter jobbet. Slår på P1. Lyssnar på programmet Tendens som idag handlar om bloggar, en repris från oktober. Som vanligt i mediesfären gräver man fram en journalist som tills för några dagar sen inte hört talas om bloggar. Som vanligt bestämmer man sig för att redogöra för kändis och journalistbloggarna. Som vanligt väljer man att blunda för den stora bloggosfären där de utan etablerade medier och sponsorer får en chans att synas.
Ursäkta franskan, men varför är det så in i helvete svårt för journalister att se bortom sin egen yrkesgrupp? Vad är det som gör att de har en så obeskrivligt anal inställning till världen omkring?
Intervjun med Viggo är gammal. En repris sedan oktober…
Jag tror dock att den är aktuell fortfarande. Jag ser ingen förändring i Massmedias inställning till bloggosfären.
Men det spelar ju faktiskt ingen roll. Oavsett vad de säger så kommer vi som inte har en mediakanal och vill säga något fortsätta att använda den.
Blogg är den lilla människans offentlighet. Nu har inte massmedia tolkningsrätt längre. Nu kan vi också säga vår mening.
Dessvärre är P1 en radiostation för lite äldre människor. I åldersgruppen 65+ så har de 40% lyssnande. För 50-64 år så samma siffra 24%. I åldern 35-49 år är det 12% och 20-34 år är det 5%.
Lugna favoriter har högre veckräckvidd i Stockholms radioområde. Bland yngre och yngre medelålders är nästa alla kommersiella stationer större än P1.
Som varande pigg 42 åring lyssnar jag på Stockholms enda rockstation, 106,7 fm http://www.rockklassiker.se
Oj. Jag är en av de 5%. Dessutom är P1 den enda radiokanal jag lyssnar på. Inser att det antagligen säger mer om mig än om P1… Oj igen.
Jag håller verkligen med. Frågan går att ställa rörande all journalistik, ibland blir man verkligen matt av dem. Journalistsverige är verkligen litet…