Otroligt skönt, helt fantastiskt, alldeles alldeles underbar! När vi tog guld i OS i Lillehammer 1994 var Sudden, Foppa och gänget nya i världseliten. Vi visste att vi hade en stor generation på gång, men guldet kom ändå som en överraskning. Sedan följde ett decennium av mestadels grusade förhoppningar. I sin sista chans på ett nytt OS-guld så tar de ändå chansen.
Det är så oerhört glädjande. En tight final, ett slags OS-turneringens derby och de mest rysansvärda sista sekunder jag varit med om – framför teven. In i det sista kändes det som att det skulle gå åt helvete. När det gäller sport är jag nämligen en obotlig pessimist. Men de höll ihop och 3-2 är faktiskt fullt tillräckligt.
Vilken slutpunkt på ett otroligt OS. Men största bragden, det nominerar jag Anna Carin Olofsson och Björn Lind till.
Vilka är Olofsson och Lind?
..mina finska grannar i huset var f ö märkbart tysta efter slutsignalen (huset är väldigt lyhört annars, och de bor i lägenheten mittemot).
Fast Sundin var aldrig med och tog OS guld i Lillehammer
Det är ju alldeles sant. Varför var han inte med? Jag minns inte.
NHL-slutspel samtidigt om jag kommer ihåg rätt.