Personerna vi möter i bloggosfären är bara scenpersonligheter. Poser som vi antar för att sälja oss själva eller vårt budskap. Bloggarna har haft ett nyhetens behag men vi kommer att tröttna på de falska bilderna och personligheterna. Detta tycks vara Clemens Poellingers tes när han recenserar bloggosfären i Svenska Dagbladet.

Poellinger tar sin utgångpunkt i mediekändisarnas bloggar och bloggar av icke-kändisar som koncentrerar sig på dagboksanteckningar, katter och receptsamlingar. Och detta tycks efter över ettårs blogg-hype vara den förhärskande bilden i medierna av vad bloggosfären består av.

Själv läser jag inga bloggar som koncentrerar sig på bloggarens privatliv. jag vet att de finns där, och jag vet att de är populära, men på sikt håller jag med Poellinger om att de nog knappast borgar för att bloggen som kommunikationsverktyg överlever. Men det är ju heller inte de bloggarna som är intressanta.

Varje dag skummer jag ett 50-tal politiska bloggar. Det är oftast habila skribenter som ur olika vinklar belyser den samtida debatten. Det ger oftast en oerhört mycket djupare bild av nyhetsflödet än vad dagstidningar och etermedier klarar av att leverera. Jag läser också ett tiotal bloggar som ägnar sig åt mediebevakning och det är helt ovärdeligt, eftersom den bavakningen aldrig sker seriöst inom de etablerade medierna. Jag låter mig inspireras av några matbloggar och håller mig uppdaterad om sport (framförallt om Bajen) via bloggmediet. Det ger mig mer än vad som finns i tidningarna.

Och det är ju det som är grejen. Så länge som bloggosfären innehåller information och tankar som inte står att finna i de etablerade medierna så länge kommer de behövas. Kanske tar sig bloggarn nya uttryck med tiden, det sker ju en teknikutveckling. Men betalmedierna är inte längre ensamma på scen – den tiden är förbi - och det har vi bloggosfären att tacka för.

Bloggar etiketter: Bloggosfären, Medier