Nej, någon ursäkt fick jag inte av Johan Jakobsson, folkpartiets partisekreterare. Han försöker istället desperat låtsas om att det är samma sak att sprida rykten, vilket folkpartistiska bloggare gjort, som att varna för ryktesspridning, vilket jag gjort. Det är uppenbart att han desperat försöker rädda ansiktet på sitt parti. Men därmed bryter han också mot folkpartiets etiska regler som hans egen partiordförande lanserade den 15 april i år. Så här skrev Lars Leijonborg:
Våra partiaktivister ska alltid ange sitt riktiga namn och inte ägna sig åt att sprida förtäckta budskap och naturligtvis inte heller ge spridning åt medvetna lögner om politiska motståndare.
Och så här skriver Johan Jakobsson till mig ikväll:
Du som är socialdemokratisk pressekreterare bekräftar att du har deltagit i skriverier på nätet om Lars Danielssons privatliv. På sidan du hänvisar till framgår det av dateringen att du deltog i diskussionen innan någon Luf-medlem hade skrivit om saken.
Deltagit i skriverier, jo jag tackar jag. Jag har inte deltagit i några skriverier om Lars Danielssons privatliv. Det är lögn. Jag har inte skrivit ett ord om det. Jag har påpekat att man inte ska vara så snabb att döma efter kvällstidningsrykten. När Jakobsson påstår att jag deltagit i sådana skriverier så ägnar han sig både åt förtäckta budskap och medvetna lögner om politiska meningsmotståndare.
Jag väntar fortfarande på en ursäkt och kanske en förklaring om varför folkpartiets etiska regler inte gäller för deras partisekreterare.
Andra intressanta bloggar om: folkpartiet, rykten, etik, bloggosfären, politik
“Du som är socialdemokratisk pressekreterare bekräftar att du har deltagit i skriverier på nätet om Lars Danielssons privatliv.”
Hahaha.
En dåres envishet, heter det visst.
//JJ
Magnus, varför läggs inte korten på bordet i den ursprungliga “affären”. Folkpartiets görande eller inte görande verkar vara av mindre betydelse.
Lyssnar med intresse på alla “förklaringar” som alla saknar substans.
Det är möjligt att du tycker att folkpartiets göranden och låtanden är mindre intressant. Och i den stora frågan håller jag med dig.
Men för mig är Jakobssons agerande jävligt svårsmält. Han har försökt dra in mig i en soppa jag inte har med att göra med hjälp av lögner och insinuationer.
Så du får ursäkta mig för mitt bristande intresse för att få korten på bordet, det kan andra gärna ägna sig åt. Själv vill jag bli rentvådd från Jakobssons lögner. Är det orimligt?