- Gud, va orättvist att Lena som fyller år i augusti får rösta, men inte jag som fyller år i oktober! Vi har ju, faktiskt, gått i samma klass hela tiden å jag har mycket bättre betyg i samhällskunskap. Å Peter e ju typ helt omogen fast han e född i januari.
Ungdomen är en tid då många åldersgränser passeras. De finns där för att skydda ungdomar mot övergrepp eller samhället mot olyckor orsakade av omognad. De är ett uttryck för att vi ser en skillnad på barn och vuxna. Vi kräver av vuxensamhället att ta ansvar, vi tillåter barn att låta bli.
Gränsdragningar är förstås godtyckliga. Inget magiskt inträffar vid 13 år ålder som gör oss lämpliga att ta lättare arbeten. Att könsmognad och förstånd att hantera en relation automatiskt inträffar den dagen du fyller 15 är ju inte sant, inte heller att du plötsligt den dagen får insikt i vad som är rätt och fel och därmed kan straffas i domstol. Att du är mogen att ta ansvar för andras liv och se samhällets behov kommer inte som en blixt från klar himmel den dagen du fyller 18.
Så alla åldersgränser är orättvisa. De ser dig inte som individ utan är ett uttryck för en samlad erfarenhet om när och hur vi mognar. Ungefär.
Men vi växer upp i skolan, och där stiger vi i klasserna efter vilket kalenderår vi är födda. Skillnaden i mognad mellan någon som är född januari -92 och december -92 är säkert, i genomsnitt, större än mellan den som är född december -92 och januari - 93. Ändå är det de två förstnämnda som går i samma klass.
Det är klart att man tycker att det är orättvist och konstigt om man vuxit upp med en person som råkar vara fylla 18 på valdagen när man själv fyller år dan efter. Men det problemet får man med alla typer av gränsdragningar. När ungdomsminister Lena Hallengren föreslår att rösträttsåldern ska följa kalenderår och inte födelsedatum så skapar hon bara nya gränsdragningsproblem.
Varför ska den som är född 1 januari året efter inte få rösta? Hon kommer ju vara myndig nästan precis lika länge som den som är född den 31 december året innan. Är det inte rimligare att alla som blir myndiga under en mandatperiod får chansen att påverka vilka som ska styra under den tiden? Varför ska vissa bli tvugna att vänta drygt tre år innan de får påverka politiken?
Problemet är att vi låter tanken styras av skolans uppdelning i årskurser. Efter tre år på gymnasiet så slutar samhället vara uppdelat i sådana. Väl ute på arbetsmarknaden och i samhället i stort konkurrerar 18-åringar med 64-åringar och kalenderår upphör att vara intressant.
Vill man spegla detta är det bättre att höja rösträttsåldern till 19 år då skolan är slut för de allra flesta.
Andra intressanta bloggar om: politik, rösträttsålder, Lena Hallengren, ungdomar, åldersgränser
