Jag har gått igenom samtliga Edvard Unsgaards reportage som finns att tillgå på Ekots webbplats från 1 juni till 17 september. Under denna tid har han gjort 43 reportage om man undantar några texter om ekots arbetsmetoder vid vissa reportage och rena tabelluppställningar. Det finns en klar övervikt av granskande och kritiska reportage av Perssons regering och samarbetspartierna. Där är också reportagen övervägande negativa.
Granskningen av alliansen är markant mindre omfattande och till största delen neutral eller positiv. En av förklaringarna till de stora skillnaderna är Unsgaards stora och kritiska granskning av Bodströms lagförslag under juli. Det gav regeringen omfattande kritik och alliansens politik på området nagelfors inte alls.
Vid genomgången av Unsgaards reportage har jag bedömt om reportaget är postivt, negativt eller neutralt för respektive regeringsalternativ. Fem reportage berörde inte de sju riksdagspartierna eller valet.
Lite statistik:
Bland Unsgaards 38 reportage som berörde valet eller något av riksdagspartierna såg tendensen ut enligt följande:
Regeringen och samarbetspartierna
Positiva: 7
Negativa: 16
Neutrala: 15
Alliansen
Positiva: 6
Negativa: 4
Neutrala: 28
Den 29 juli genomför Unsgaard en större intervju med Fredrik Reinfeld, mannen som han två månader senare ska jobba som pressekreterare för. Frågan måste ändå få ställas, diskuterade de en eventuell anställning under denna intervju?
En genomgång av Unsgaards reportage undanröjde tyvärr inte känslan av att det kanske var lite si och så med opartiskheten i valbevakningen, jag hade verkligen hoppats det. Jag tycker nämligen det är viktigt att det inte är vattentäta skott mellan journalistik och politik. Men journalistiken och medierna är också en del av vår demokrati och då är det rimligt att åtminstone de journalister som tänker sig arbeta politiskt redogör för sina personliga uppfattningar, hur ska annars läsare och lyssnare ha en chans?
För den som vill granska min granskning finns här en Excelfil med alla de uppgifter som jag använt mig av.
Andra intressanta bloggar om: edvard unsgaard, ekot, journalistik, media, politik
Journalister är makthavare och deras bevekelsegrunder måste också granskas, det är faktiskt både viktigt och intressant.
Bäste Magnus!
Tackar för bra skrivet, även om jag inte håller med dig i sak.
Det ska stå varje reporter fritt att kritisera eller rosa partier, så tillvida att personens sympatier är kända och inte kritiken väl som berömmet är obefogat. Unsgaards partitillhörighet har nog inte missat någon som läser hans texter.
Men till kärnan: I din emminenta sammanställning så har jag hittat följande rubriker som är NEGATIVA mot socialdemokraterna enligt till sätt att döma dem:
Regeringen försöker styra forskningen X
Persson dömer ut v:s ekonomiska politik
Regeringen avkrävs svar om webrazzia X
Bodström förnekar påtryckning om razzia X
Kommunala värmeverk eldar med urskog X
Professor: Ser väldigt allvarligt ut X
Tuffare tag under Bodströms tid trots att brottsligheten inte ökar X
Bodströms hårdare tag kritiseras inom (s) X
Samarbetspartierna kritiserar Bodström X
Klotterlagen minskar inte klottret X
Hårdare övervakning av datorer utreds X
Förslag om datorövervakning kritiseras X
Bodström: svensk polis måste ha samma möjligheter X
Libanonkonferens kan stärka Hizbollah X
Ulvskog får kritik för formuleringar X
Oklart om reseavdragen med s-regering
Alla de som jag satt ett X efter anser jag vara kritik av ÅTGÄRDER GENOMFÖRDA AV EN SITTANDE REGERING. Det är alltså kritik mot saker som regeringen faktiskt genomfört, eller kritik mot effekterna av genomförandet.
Det är omöjligt att hitta liknande “negativa” artiklar hos Alliansen, eftersom Alliansen vid tidpunkten inte var i regeringsställning.
Det stär visserligen var och en fritt att önska att Unsgaard skulle grävt fram lika många negativa artiklar om Alliansens TÄNKTA politik.
De positiva artiklar som du finner både hos Allians och de tillägnade regeringen handlar om 1) motståndaren har gjort bort sig eller 2) falangen har lagt fram ett förslag om en KOMMANDE ändring.
Din slutsats att Alliansen har fått bättre press skulle jag därför se som fel.
Det vi kan konstatera är att Unsgaard gillar mer att gräva fram skit om de som gör något snarare än att analysera vad folk lovar.
Kalle: Jag bedömde inte artiklarna utifrån rubrikerna utan utifrån innehållet i artiklarna. Internt käbbel inom respektive koalition bedömde jag som negativt även om det kunde ses som positivt för något parti.
Och visst kan mycket av övervikten för negativa skriverier tillskrivas det faktum att regeringen granskas mer noggrrant. Så är det och så tycker jag det ska vara. Jag hoppas att detta nu också fortsätter vara ett faktum efter regeringsbytet, även om min känsla är att journalisterna ännu inte vant sig vid var den politiska makten finns nu. Icke desto mindre är det viktigt att göra denna typ av granskning, om det är allvarligt eller inte får var och en avgöra.
Att Unsgaards texter skulle avslöja partitillhörighet håller jag inte med om, men tendensen är ju tydlig, det är ju det min genomgång visar.
Intressant och lärorikt. Jag orkar inte lyssna igenom alla inslagen så det skulle vara intressant att veta hur du bedömt artiklarna, vilka är dina kriterier för om något är positivt eller negativt?
/Mattias
Det är svårt att fastslå några generella kriterier som man kan användas på varje inslag. Mest har jag förstås gått på min egen känsla, är det här en bra nyhet för respektive lag? Sen funderade jag en del på hur påverkad jag är av valförlusten och det faktum att jag är socialdemokrat. Det gjorde att jag flyttade över några nyheter för de borgerliga från positivt till neutralt och någon nyheter för samarbetspartierna från negativt till neutralt. I huvudsak tyckte jag emellertid det var enkelt och tydligt.
Men granskningen är gjord av en sosse, det vet alla, och man kan värdera den utifrån det. Detta till skillnad från Unsgaards nyheter.
Om man orkar kunde man se över fler “opolitiska” reportrars reportage.
I P1-morgon i fredags var det roande att höra Dan Josefsson trycka dit Elisabeth Höglund, reporter på Rapport, angående ett riktigt riktigt tendentiöst inslag om hur arbetslösa tackar nej till arbete för att det lönar sig bättre med a-kassa. Lissan blev alldeles upprörd!
Min kommentar finns här.
Varför slås det fast att “Unsgaard är moderat” så lättvindigt? Varför inte helt enkelt … allmänborgerlig, eller varför inte kristdemokrat? Enligt rykten och skvaller i medievärlden är han i alla fall frireligiös/pingstvän.
Nä, säker kan man kanske inte vara. Men med egen erfarenhet av att vara pressekreterare i regeringskansliet så tror jag inte att en statsminister skulle vara bekväm med att släppa en person så nära in på livet om man inte litar 100 % på vederbörande. Och i det ligger faktiskt också partisympatin. I en koalitionsregering är det inte alltid helt lyckat om ens pressekreterare med tillgång till alla dina hemligheter sympatiserar med ett annat parti.
Det verkar som du även får ta dig an Edvards fru Anna, med tanke på hennes nya anställning… Vi andra orkar ju inte göra djuplodande undersökningar.