Enligt SKI var orsaken följande: ”Olyckan inträffade eftersom reaktorns konstruktion och driftsätt hade grundläggande säkerhetsbrister. Medvetenheten i säkerhetsfrågor var heller inte tillräcklig hos ledning och driftpersonal. När operatörerna skulle genomföra ett prov av turbinen under pågående drift bröt de mot driftinstruktionerna, utan att förstå riskerna. En kombination av dålig teknisk säkerhet, brister i säkerhetsmedvetande samt operatörsfel ledde till en maximal reaktorolycka.”

Hade man frågat den Sovjetiska motsvarigheten till SKI om säkerheten i Tjernobylverket före olyckan så hade de troligen svarat att säkerheten var god och att det inte fanns någon anledning till oro, antagligen skulle man talat om att ny teknik hela tiden förbättrade säkerheten och att man aktivt jobbade med säkerheten.

Snacket om att man kan skilja på militär och civil kärnkraft håller inte heller. Samma teknik som behövs för bränslehanteringen i den civila kärnkraften behövs också för den militära. Från början var kärnkraften en del av den militära kapprustningen och på många håll i världen är den fortfarande det. Om ett land har tillgång till kärnavfall och kärnteknik så kan man bygga kärnvapen förr eller senare.

Tillsist så finns det idag inga helt säkra kärnkraftverk, troligen kommer man aldrig att bygga några sådana heller (inte ens om tekniken skulle finnas i framtiden) det skulle helt enkelt vara ekonomiskt olönsamt. Människor gör missbedömningar, ibland har man en dålig dag, det är svårt att hålla säkerhetskulturen på topp över en längre tid. Shit happens! Jag tycker att vissa konsekvenser är så pass alvarliga att inte ens den minsta risken är tillräckligt liten.

Tjernobyl var en av det kommunistiska systemets absurda ideer.
Man kan inte bygga kärnvapen av avfallet från vanliga kärnkraftverk (fel isotopsammansättning) utan för det använder man speciella militära reaktorer.

Nu försökte Sovjetunionen slå två flugor i en smäll genom att bygga militära reaktorer för elproduktion. Dessa byggdes tio gånger större än normalt för att kunna få fram tillräckligt med el, eftersom militära reaktorer normalt är för små för elproduktion.

Dessa överdimensionerade militära reaktorer är fullständigt livsfarliga. Om man tappar kontrollen över en sådan, kan den börja skena och explodera. (vilket hände i Tjernobyl)

En civil reaktor kan i värsta fall orsaka en härdsmälta. Detta är vad som hände i Harrisburg 1979. Då skedde den svårast tänkbara olyckan. Men inga människor skadades och inga skador kunde hittas på miljön, trots att kärnkraftsmotståndare från hela världen kom dit och letade.

Hälsningar Stefan

För det andra bör vi anslå mer pengar från staten till energiforskningen, inklusive forskning kring kärnkraft (sic!). Alternativa energikällor som sol, vind och våg i all ära. Det finns ju en möjlighet att vi också hittar en säkrare form för atomkraften och det finns ingen anledning för Sverige att inte pröva också den vägen.

1. Med ny teknik kan risken för härdsmälta HELT elimineras. Som jag skrev, detta är realitet idag, sådana reaktorer finns och fungerar.

2. Med ny teknik får vi avfall som är ofarligt efter 500 år (långtidslagringsproblemet löst)

3. Med ny teknik får vi inga restprodukter som kan användas i kärnvapen.

4. Med ny teknik kan vi använda torium istället för uran som bränsle som finns mycket mer av på jorden än uran.

5. Med torium som bränsle slipper vi upparbeta uranet, en process som idag tar en hel del energi.

6. Med toriumreaktorer kan man stoppa in dagens högaktiva avfall (farligt i hundratusentals år) och få ut avfall som är ofarligt efter 500 år.

Det blir inte mycket kvar av kärnkraftsmotståndarnas argument annat än en sur ”Kärnkraft är dumt sådeså!”…

– Chernobyl hade ingen inneslutning –

Ni vet den där drygt *metertjocka cementväggen* som omsluter alla svenska kärnkraftverk. Den fungerar faktiskt alldeles utmärkt för att hålla radioaktiviteten inne vilket olyckan i Harrisburg visar. Konstruktionen i Chernobyl var helt enkelt helt djävla urbota korkad. Dessutom drevs kraftverket aktivt till sin situation på grund av flera mycket allvarliga aktiva fel, i ett flertal steg. Vilket också utredningar i efterhand har visat.
Övriga argument om kärnkraft som du kommer med ovan baseras som redan tidigare skrivits i kommentarerna på gammal kärnkraftsteknik som inte ens skulle användas om vi byggde nya reaktorer idag. Kineserna har PBM-reaktorer som inte kan få härdsmälta (de har testat), indierna bygger reaktorer som drivs med Torium (lättare att bryta, avfallet ofarligt efter 500 år med mera).
Den som vill läsa mer om vad Toriumreaktorer kan betyda (och det mina vänner är inte lite) kan läsa om det här:
http://gardebring.com/2007/01/318.html

Om en museispårvagn spårar ur i München, skall vi då sluta åka X2000?

1: Det faktum att det hände, och kan hända igen. Någon annastans, någon annan gång kanske på grund av något annat. T ex att någon var full på jobbet och tryckte på fel knapp?
Med nya tider kommer nya problem. Inget tekniskt system är 100 procent säkert, och därför finns det alltid en risk som man måste fråga sig om det är värt att ta. Framförallt om man tänker på:

2: effekterna av olyckan. Den enorma tragedin med alla döda och sjuka i Ukraina, och alla som de facto drabbades av olyckan även om de bodde långt därifrån.

Det är därför jag inte kallar det en olycka. utan ett misslyckat experiment. För det som hände skulle inte kunna hända under normal drift.

/C

Det är egentligen bara tre problem med kärnkraften;

Brytningen
Driften
Förvaringen

Lite som att jag bara har två problem, typ…

Vore det inte för att det faktiskt är så sorgligt det som skedde i Ukraina, så skulle jag skrattat högt åt detta argument. Nu skakar jag lätt på huvudet istället. Kanske törs man ändå påminna om Tage Danielssons bevingade monolog:

Risken för en upprepning är så liten att den är försumbar. Med det menas att den finns inte, fast bara lite.
Nu är ju det här rätt krångligt för gemene man, så egentligen är det väl ingen idé att ha folkomröstning om sånt här. Folk i allmänhet dom tänker förstås på sitt grovhuggna vis att det som hände i Harrysburg verkligen har hänt. Dom tar det som en sanning. Tala alltid sanning, barn, sa våra föräldrar till oss. Det får vi inte säga till våra barn utan vi måste lära dom att alltid tala sannolikt. Att säga sannolikheten, hela sannolikheten och ingenting annat än sannolikheten.

Så att dom inser att det som hände i Harrysburg inte kan hända här, eftersom det inte ens hände där, vilket hade varit mycket mer sannolikt, med tanke på att det var där det hände.

I övrigt bemöter jag dina argument i inlägget.

1) Kärnkraften idag är VÄLDIGT driftsäker. man ligger på ca 90% drift och 10% underhåll/reparation. Det är få andra kraftslag som håller den kvaliten.

2) olyckan i tjernobyl var inte en olycka. Det var ett misslyckat militärexperiment. Det som skedde där kan inte ske i sverige eller andra länder som inte använder grafitreaktorer Så den är inte rellevant

3)Att vi inte har uranbrytning i sverige har att göra med att de kanadensiska fyndigheterna är av mycket högre kvalite än de svenska, detta gör att de är mycket biligare att förädla. Om några år (30-50 beroende på förbrukning) så kan svenska fyndigheter vara intresanta men det är långt tills dess.
Dessutom så kan man bryta uran utan att att det leder till ”kraftiga miljöstörningar.”

4) sverige har idag en stor mängd radioaktiva restprodukter. vi har mycket mer än vi skulle behöva eftersom vi pga politiska beslut inte
upparbetar vårt kärnbränsle. (detta skulle kunna återanvända närmre 90% av vårt bränsle)Se även nästa punkt.

5) De nya kärnkraftstyperna kommer att vara ännu säkrare och kommer att kunna drivas på det vi idag kallar avfall
se Integral Fast Reactor ,Pebble Bed Reactor, Subcritical reactor
så de nya reaktorer vi skulle bygga skulle ha lika mycket gemensamt med dagens system som en T-ford med en Toyota prius.

summa sumarum. I sverige idag så diskuteras kärnkraftens vara eller icke vara på felaktiga premisser, vi måste inse att tekninken har gått framåt de 40-50 åren sedan våra reaktorer bygdes.

/C