Magnus tankar

Politik är ett sällskapsspel, med många hårda ord, som utspelar sig i och kring medierna. Precis som vilken dokusåpa som helst. Så blir intrycket om man försöker ta del av politiken genom medierna. Precis som i dokusåpan så spelar medierna upp och ner olika karaktärsdrag. Slarviga Mona, Trevlige men tråkige Fredrik, Buffliga Göran, Energiska Maud - ja ni känner de flesta. Eller tror er känna dem.

För vem känner egentligen Linda Rosing eller Lars Leijonborg? De är typecastade - de är fast i sina fack och ska det ändras så tar det en hemsk massa energi, tur, tid och mediehantering.

När politikens kontaktytor med väljarna reducerats till de ovalda språkrören Lena Mellin, Henrik Brors och Britt-Marie Matsson kan det bara skildras som ett spel. Språkrören analyserar och berättar vad politikerna egentligen vill. Och de politiska kommentatorernas levebröd bygger helt på detta. Att förklara hur det egentligen ligger till. Det gäller också många statsvetare som drygar ut sitt levebröd med att leverera SANNINGEN.

Allt efter som de politiska partierna förlorat sin medlemmar har man också tappat kontaktytorna med väljarna. Till detta ska man förstås föra det faktum att vi idag har runt 40000 förtroendevalda mot 150000 på 60-talet. Allt färre känner eller träffar på en person som är politiskt aktiv. Det skapar ett gigantiskt medieberoende, vilket ger medierna ett större ansvar för landets demokrati. Detta ansvar tas genom att politiken dokusåpefieras.

Men, det finns bot, och det är här Carl Bildt kommer in i bilden. Med hjälp av den nya tekniken och bloggen har han skapat en direktkontakt med väljarna. Han har kortslutit systemet. Den som är nyfiken på hur landets utrikesminister resonerar får dagligdags en dos på Bildts blogg “Alla dessa dagar“. På en vecka har Bildt haft besök av runt 30000 läsare. Och lovar att fortsätta blogga. Det är oerhört glädjande. Medierna kommer att ha svårare att “typecasta” Bildt eftersom han faktiskt har en direktkanal till sina väljare. Här kan alltså mediernas bild kontrasteras mot ord direkt från hästens mun.

Många politiker kan och bör lära av detta. Det som är sensationellt märkligt är möjligen att det är så få som ännu valt denna direkta väg att kommunicera. Men när fler politiker väljer egna kanaler framför medierna kommer kanske det osunda oligopol på politisk skildring vi har i detta land brytas. På detta område, om än det enda, är Bildt ett verkligt föredöme.

Andra intressanta bloggar om: carl bildt, bloggosfären, politik, medier