Hur ser det egentligen ut med den borgerliga regeringen utnämningspolitik? Har det blivit så att man i öppna ansökningsprocesser rekryterar de bäst lämpade? Hittills finns det mycket lite som tyder på det och idag kan jag här på Magnus tankar avslöja en ny tillsättning av den borgerliga regeringen där partibok uppenbarligen gått före kompetens.
Det handlar om den tidigare folkpartistiska riksdagsledamoten Anna Grönlund Krantz som nästa torsdag kommer att utses till ordförande för Botniabanan AB. En rekrytering som förvånar flera av kommunerna som också ingår i bolaget.
Igår satt Anna Grönlund Krantz make, den folkpartistiske riksdagsledamoten Tobias Krantz, och debatterade utnämningspolitik med den tidigare socialdemokratiska ministern Berit Andnor. Krantz gick till hård attack på den socialdemokratiska regeringens utnämningspolitik och menade att det nu blir så mycket bättre och öppnare med den borgerliga regeringen. Han visste uppenbarligen vad han pratade om eftersom hans fru nu får ett toppuppdrag. Kanske inte öppnare, men familjen Krantz får i alla fall ett extra styrelsearvode och det är väl bättre?
Extra pikant blir kanske historien av att det är Berit Andnors make, Bo Bylund, som petas från ordförandeuppdraget.
Andra intressanta bloggar om: politik, utnämningspolitik, tobias krantz, anna grönlund krantz, botniabanan












Klockren
Nu är väl bottniabanan ett litet speciellt exempel, även om det säkert finns många andra liknande. Regeringen är ju motståndare till Bottniabanan, så man kan ju lugnt utgå från att Anna Grönlund Krantz uppdrag är på något sätt antingen lägga ner företaget eller privatisera det. Den kompetens hon besitter har alltså inget med förtagande att göra.
Faktum är att de har minskat de politiska utnämningarna. Jag förstår att sossar nu är upprörda. Förhppningsvis kommer de i fler jobb att utannoserar offentligt
Vilket faktum då?
För mig räcker det att den nya regeringen sparkar ut alla socialistpolitiker/politiska socialisttjänstemän ur alla statligt ägda företag. De är alla upplärda i sin naivitet av gamla Sovjetunionen. Det landet visste hur statsföretag skulle drivas för politikernas bästa. Resultatet av denna utrensning kan bara bli bättre företagen!
Den så kallade nya utnämningspolitiken kan man ha synpunkter på men beslut om att tillsätta ordförande i styrelse är väl inte utnämning per definition.
Hur var det sedan med ambassadören i Washington? Han var visst kompis till Bildt och inte så mycket för demokrati ens.
Maria Leissner har redan hunnit utnämnas till både demokratiambassadör och nu till ordförande för Högskolan i Borås. Hyckleri sa Bull.
Magnus Hyckleriet finns överallt i samhället. Kliar du mig på ryggen sparkar jag dig i arschlet vore ett bra medel mot vänskapskorruptionen.
Oh my God… Ska man skratta eller… Bottniabanan är på sätt och vis ett namn på företaget som “klär” denna historia fantastiskt väl!