Det finns en tro på att en politiker blir en bra politiker om han eller hon försöker vara bättre eller annorlunda än hon verkligen är. Marknaden för olika typer av medietränare, stylister och PR-rådgivare bara växer. (Se bara på Göran Persson.) Snygga poser ska intas i debatten. Populärt just nu är att man ska ”lyssna” på folket eller medlemmarna innan man formulerar sin politik. Två internationellt stora exempel på detta är Ségolène Royals avslutade presidentkampanj i Frankrike och Hillary Clintons pågånde presidentkampanj i Förenta Staterna.
Att lyssna är bra, att våga leda är oftast bättre. Det kan man göra utan att stänga av sin hörsel. Men förställning är en strategi som egentligen bara gynnar rådgivarnas skrå. Den politiker eller ledarare som försöker vara någonting annat än sig själv blir för eller senare avslöjad. Och förtroendetappet då blir betydligt större än de vinster man eventuellt gjort på att försöka vara någon annan än man är.
Ungefär denna varning får Labours tillträdande ledare idag av PR-konsulten Frank Luntz i dagens Guardian. Luntz inleder sin artikel:
Gordon Brown has got it all wrong. First, he delivered his years-in-the-making speech from autocues rather than his head and heart. Then he declared that he will ”listen and learn” about people’s concerns from a nation that wants him to ”lead and do”.
Istället föreslår han ett installationstal som han menar skulle ligga Browns personlighet betydligt närmre. Så här föreställer sig Luntz ett bättre tal från Gordon Brown:
Some people say I’m boring. Well, they’re right. In challenging times such as these, Britain doesn’t need an entertainer. We need a leader. I know some people think I scowl too much, but frankly, I’m more concerned about what I’ve learned than how I look. I get up early, I go to sleep late, and I always work very hard. I don’t take many vacations, and frankly, I don’t like all those silly photographs and political stunts. What I do care about is the substance, the facts, the details. I read, question and challenge everything. I look at all sides of the issue. I consider the consequences, not just the spin. These are difficult times, and they require seriousness and stability. I believe you govern best today by planning for tomorrow.
Jag tror rådet är klokt. Brown har under tiden som finansminister visat sig vara en ”doer”, en fixare och en social ingeniör. Hans styrka är inte, åtminstone inte i jämförelse med Tony Blair, kommunikation. Hans styrka är att utforma och verkställa politik. Det är det han måste visa de brittiska väljarna om han ska ha en chans att leda Labour till en fjärde rak valvinst.
Jag kommer osökt att tänka på det kanske bästa avsnittet i den amerikanska teveserien ”Vita huset” – Let Bartlet be Bartlet. President Bartlet får däår rådet att sluta koncentrera sig på att tillgodose alla sina rådgivares önskningar utan istället koncentrera sig på att vara sig själv. Det bästa rådet man kan ge till en folkvald. Och det bästa den folkvalde kan göra är att följa det – efter bästa förmåga.
[tags]politik, kampanjer, pr, styling, storbritannien, labour, gordon brown, segolene royal, hillary clinton[/tags]