Mauricio Rojas går idag till attack på skolans läroböcker i historia. Han menar att det som lärs ut är socialdemokratisk propaganda och indoktrinering. Han efterlyser en större vetenskaplighet i historieämnet.
Det är förstås oerhört lätt att göra sig lustig över debattinlägget. Idéen att den socialdemokratiska partistyrelsen skulle sitta och författa läromedlen i skolan är en konspirationsteori av – för att tala bildtska – pyramidala mått. Men det finns skäl att ta debattinlägget på allvar på en annan bog. Historieskrivning är politik, det finns ingen anledning att låtsas om något annat. Ska vår historia läras ut måste den koncentreras. VArje aspekt kan inte belysas, varje teori om händelseutvecklingen kan inte få plats. Och den urvalsprocessen blir av nödvändighet också politisk.
Beskrivningen av historien förändras med tiden vi lever i. Det eleverna får lära sig av historien idag ser helt annorlunda ut än vad man fick lära sig för 20, 50 och 100 år sedan. Det beror på att den vetenskaplighet som Rojas efterlyser inte finns. Han är säkert medveten om det själv. Istället använder han vetenskapsargumentet för att skapa en legitimitet åt en historieskrivning som passar hans politiska syften bättre. Det är en vanlig debatteknik.
Låt oss säga att man går Rojas till viljes och stryker tonvikten på Sveriges utveckling mot en demokrati och välfärdsstat för att i stället lägga tonvikt på näringslivsutvecklingen. Skulle det vara mer vetenskapligt? Nä, knappast, men visst skulle det ge en annan bild av historien. Kampen om historien är en kamp om den poltiska dagordningen. Det vet Rojas. Det är därför han skriver som han gör.
[tags]politik, historia, utbildning, propaganda, folkpartiet, socialdemokraterna, mauricio rojas[/tags]
”Idéen att den socialdemokratiska partistyrelsen skulle sitta och författa läromedlen i skolan är en konspirationsteori av – för att tala bildtska – pyramidala mått”
Nej, men så framförs heller inte den idén. Istället sitter Magnus och målar upp denna halmgubbe för att lindra vad han säger strax därpå:
Att historieskrivningen är politisk och sköts av dem som vunnit makten. Oftast med ett syfte. Inte på Magnus’ halmgubbe-vis, men där finns betydligt både effektivare och subtilare sätt att styra ‘samhället’ …
… som (s) under lång tid har sett som synonymt med staten och nästan med sig självt.
Det finns gigantiska luckor i det som lärs ut i den sk ‘samhällskunskapen’, alltså fält som lämnats helt tomma, och ingen skall intala mig att detta bara är en slump. Eller att det skulle vara pga brist på handfast underlag och fakta.
Om man lyssnar på, eller försöker prata med, många som engagerat vill delta i det politiska samtalet märker man att där ofta finns en rent monumental okunskap om hur vissa viktiga sammanhang fungerar. Alltså inte bara brist på djupare förståelse för vissa saker utan fullständigt renons på att de öht existerar.
Händelsevis är detta mer framträdande hos dem som tror att det mesta som är viktigt och bra i samhället måste skötas och levereras av det politiska …
Tror du verkligen att detta är en slump?
Oh vilka sammansvärjningar! Jonas N har funnit att ”Det finns gigantiska luckor i det som lärs ut i den sk ’samhällskunskapen’”, och ”fält som lämnats helt tomma”, och att ingen skall intala sig ”att detta bara är en slump.”
Jösses Amanda! Jonas N gräver vidare och hittar ”en rent monumental okunskap om hur vissa viktiga sammanhang fungerar. Alltså inte bara brist på djupare förståelse för vissa saker utan fullständigt renons på att de öht existerar” – och hos vilka återfinns nu denna katastrofala intellektuella härdsmälta – jo hos dem som föreslår offentliga lösningar i politiken!
Caramba! Sälj ut all historieskrivning – låt marknadskrafterna sköta den historiska debatten!
Och utnämn kappvändaren Rojas till överprofessor i historia (med lön från Timbro)innan (s) subtila skribenter helt indoktrinerat oss om klasskamp och annat otrevligt.
St Just
Du nämner mitt namn, men har ditt inlägg något alls med något att göra? Vad jag sa;
Jag noterar att många är helt oförstående inför centrala sammanhang och funktioner i ett samhälle. Och ja, ju större inslag av ‘Jag behöver … – alltså skall jag erhålla’ i tänkandet ju större är luckorna generellt.
Ditt inlägg var dock ännu larvigare. Varför det?
Jonas N – påstår man att ”monumental okunskap” är ”framträdande hos dem som tror att det mesta som är viktigt och bra i samhället måste skötas och levereras av det politiska” – fabulerar man.
Jag har läst Rojas utredning och funnit den knappt hållbar som en B- eller C-uppsats utan mer lik en tunn, slarvig och pamflettliknande partsinlaga från Timbro.
Larvigt – ja, kanske det.
St Just, det finns nog ett skäl till att du inte får examinera B- eller C-uppsatser. Och jag diskuterade heller inte denna. Jag tog upp det Magnus försökte förlöjliga men sen bekräftade. Och la till mina egna observationer. Det är inte direkt så att du föranleder mig att revidera dem, eller ens nyanser!
Jonas N sveper vidare. Efter att ha läst Rojas debattinlägg avfärdar han en stor del av befolkningen som gärna ser offentliga lösningar som begåvade med ”monumental okunskap”. Nu uttalar han sig om mina akademiska meriter och min förmåga att bedöma uppsatser.
Revideringar eller nyanser – helst inte, bekräfta sina egna observationer – jodå.
Då ska jag inte störa.
”Då ska jag inte störa”
Bra! (Jag fattade aldrig varför du ‘störde’ till att börja med, orden du skriver bildar inget sammanhang med något som skrivs eller tas upp här)
Jag säger bara Ådalen 1931:
Svensk militär öppnar eld mot en fredlig demonstration och vilket parti styrde Sverige då? Officeren ansvarig undkom straff, men en trumpetare som på eget bevåg blåste ”eld upphör” straffades. Mauricio Rojas represenerar ett parti som beodrat militär att skjuta på demonstranter.
Patrick: Så ovidkommande kommentar. INGET parti har beordrat militären att skjuta på demonstranterna. För övrigt var händelserna inte så fredliga alls…vilket man kan förstå helt o fullt när man granskar vilka som var inblandade; http://sv.wikipedia.org/wiki/Ådalshändelserna
Till saken; de exempel som ges i artikeln speglar väl de kommentarer som ges. Lägger man samman detta fenomen med Invandrarutbildningen så framträder ett mönster, ett obehagligt mönster.
En intressant parallell kan man dra till barnprogrammen i Hamas TV-kanal som hyllar självmordsbombning som uttrycksmedel — det går att åstadkomma nästan vad som helt om man tar barnen tidigt nog.
Jfr även med DDR angivarsystem där barnen angav sina föräldrar eller Hitlerjugend. Sverige har en lindrigare släng av den sjukan men principen är densamma och det skrämmer mest. Hur tänkte man när de här böckerna skrevs?!
”Hamas”, ”invandrarutbildning”, ”DDR”, ”Hitlerjugend” – KM ta hellre och läs Rojas dryga 30-tal citat, två diagram och mycket Timbrotankar – och kommentera det istället för konspirationer av guds nåde.
När det gäller morden på arbetare i Ådalen ger Wikipedia en hyfsat sann bild även om jag rekomenderar utförligare böcker som ”Ådalen 1931″, ”Kampen om historien. Ådalen 1931″ eller Birger Normans ”Ådalen 31″.
Nej KM – det var inte så fredligt utan mord där de strejkande dömdes till fängelsestraff och mördarna fick frikändes eller fick några dagars husarrest.
Så fungerade klassjustisen under de frisinnades regering.
Jag har läst Rojas text – och som sagt det ÄR ett obehagligt mönster när skolböcker manipuleras, vilket de ju verkar ha gjorts. Liksom Invandrarutbildningen som drogs upp för en tid sedan. Jag har läst texterna ock kommit till en slutsats – de är rejält politiserade.
Är jag besviken; Ja
Förvånad; Nej, tyvärr
Kan du kommentera texten med ett av Rojas citat och förklara varför han har fel i sak? Strunt i Timbro och dina konspirationsteorier – stanna i den verkliga världen.
Jag drog till rejält med parallellerna – medges. Tyvärr har de trots det stora avståndet en relevans. Det handlar om att påverka barn i stort eller smått. Det blir inte rätt hur man än ser på det. Eftersom jag själv har små barn blir jag mkt fientlig mot sådana försök. Liksom mot reklam för barn etc, etc
KM Till exempel kallar Rojas nedanstående mening ur en geografibok för 13-16-åringar för “vulgärvariant”, “förlegad” och “lika förkastligt som om man skulle basera undervisningen på Bibelns skapelseberättelse”. Rojas borde själv veta bättre kommen från ett land som under lång tid lidit av kolonialism och ojämnt handelsutbyte.
” Därför förblir deras roll i världsekonomin” (de sk u-länderna) “densamma: att sälja billiga råvaror och köpa dyra industrivaror. Ett förhållande som leder till en ständigt försämrad ekonomi. Detta eftersom priserna på råvaror är låga eller till och med sjunkande, medan priserna på förädlade varor stiger.”
Naturligtvis är inte denna geografibok en gigantisk akademisk avhandling som förklarar hela den ekonomiska och politiskautvecklingen i världen sedan industrialismen. Men dock för att exemplifiera kan vi då ta ett land av många; Burkina Faso. Så här kan landets läge skildras:
”Burkina Faso remains one of the poorest countries in the world. It is ranked 171 out of 174 on the UNDP 1999 Human Development Index, and 45% of the population live below the poverty line (an increase from 44.5% in 1992). In 1999, the GDP per capita (PPP US$) was $965, compared with France $22,897. Human development indicators are very low: 77% of the adult population are illiterate, and the net primary school enrolment is 33%. Life expectancy is 45 years, the under-five mortality rate is 210 per 1,000 live births, and the infant mortality rate is 105 per 1,000 live births. There are three doctors per 100,000 people, and 6.44% of the adult population are living with HIV/AIDS.
The country has a very low rainfall, no coastal access and few natural resources. Most of the population (90%) are involved in subsistence agriculture and nomadic stock keeping. Recent droughts have severely affected these activities. Overgrazing, soil degradation and deforestation present an increasing problem.
Exports include cotton, animal products and gold. Despite the social hardship involved, the devaluation of the African franc in 1994 improved this sector of the economy, but world prices for cotton have fallen by about 30% over the past two years and are now at only one third of their 1995 levels.
http://www.jubileeresearch.org/about/about.htm
Hade jag en arbetsfri vecka skulle jag göra slarvsylta av Rojas beställningsarbete – det handlar om ett trettiotal citat, två diagram och påkopplade Timbrotanker – svårare än så är det inte.
Tack för de tillbakdragna överdrivna parallellerna.