Nåja, det är ju er huvudvärk.

Först och främst är det kul att du är intresserad av en seriös diskussion kring begreppet medborgarjournalistik och att du tar dig tid att skriva ett innehållsrikt svar. Det är en viktig diskussion och det är på tiden att den kommer igång.

Du tycker att du själv varit tydlig med din yrkesroll på din blogg och du irriterar dig över att vi inte delar den uppfattningen. Vi är, som framgår av artikeln, inte lika övertygade om att det budskapet har nått fram. Det man möts av på din blogg är epitetet ”vit medelålders man” som bloggar om ”politik och annat”. Under ”Vad hittar du här?” finner man mer epitet som du klistrar på dig, ömsom på allvar och ömsom lättsamt självironiskt. Vi hittar också formuleringen att du ”inte representerar något särintresse”.

Detta, tillsammans med uttalanden som till exempel det du gav i Dagens Media där du låter påskina att det är skönt att kunna få betalt efter alla år som obetald bloggare, ger onekligen ett intryck av att du är en ”vanlig medborgare som sliter med bloggen.”

På din blogg är det således lätt att få ett intryck av dig som vem som helst. Vill man finna den relevanta informationen, din yrkesroll, gör man det lättast genom att klicka sig bort från bloggen till en annan sajt där man kan hitta ditt CV.

Du menar att du har varit tydlig. Vi menar motsatsen.

Vår artikel är inte menad att ”misstänkliggöra dig”, utan att starta en diskussion om medborgarjournalistik. Vad det gäller att synliggöra din yrkesroll och sätta den i sitt sammanhang levererar vi i artikel även kritik mot vanlig media. Uppgiften att låta oss som läsare ta del av att du är tätt förknippad med – och i en direkt beroendeställning av – socialdemokraterna är upp till journalistkåren.

I artikeln skriver vi:

”Ändå presenteras Magnus Ljungqkvist, nästintill uteslutande, som bloggare. När såväl etablerad press som bloggosfären bevakar nyhetspriset nämns inte heller Magnus Ljungkvists yrke eller uppdragsgivare.”

Man behöver inte leta länge för att konstatera att etablerad media ofta missat att informera läsaren om din yrkesroll. Vi drar några snabba exempel:

”På samma sätt var det bloggaren Magnus Ljungkvist som avslöjade Maria Borelius (m) svartanställda barnflicka strax efter valet” – Kristiansbladet, 07-06-25

”Bloggaren Magnus Ljungkvist
grävde fram avgörande detaljer om dåvarande handelsministern Maria
Borelius skatteplanerande som ledde till hennes avgång.” – Ekonominheterna.se, 07-05-03

”Än så länge finns inga välkända, ärofyllda grävpriser för bloggare. Magnus Ljungkvist, som var tidigast ute med att publicera uppgifterna om Borelius inkomster på sajten magnus.ljungkvist.nu/blogg, får nöja sig med vetskapen om att det var han som egentligen var först med scoopet.” – Dagens Nyheter, 07-03-04

”Att Expressens journalister nominerades till priset trots att bloggaren Magnus Ljungkvist var först ute med uppgifterna om Borelius” – Svenska Dagbladet, 07-03-26

Resumé i samband med expressens grävpris, 2007-03-26.

Läsaren får allt som oftast helt enkelt ta till sig information om och från dig utan att få vetskap om vem du är som avsändare. Vi menar – som vi skriver i artikeln – att det är högst relevant att du arbetar för socialdemokraterna och att bloggen borde vara ett sekundärt epitet. Fredrik Malm skriver bra om varför han först och främst är riksdagsledamot, trots att han har en blogg, här.

Du tycker att vi är ute och cyklar när vi vill ställa krav på medborgarjournalistik precis som annan journalistik. Det är klart att du tycker det. I den artikel du skrev för liberal debatt menar du ju att även Carl Bildt är en medborgarjournalist, då han också har en blogg. Vi menar att det är bisarrt att släppa alla frågor om källkritik, eventuella beroendeförhållanden och andra intressen bara för att vederbörande registrerar ett gratis verktyg på internet. Andra får väl bedöma vem som är ute och cyklar egentligen. Vi hoppas att diskussionen kan återgå till den principiella karaktär vi var ute efter.

Men: när en PR-byrå är med och delar ut ett ‘medborgarjournalistpris’ till en politisk pressekreterare tycker vi att det är läge att stanna upp och fundera på begreppets innebörd, definitioner, maktförhållanden och beroendeställning. I bloggosfären får vi medhåll från höger till vänster. De enda som plötsligt tycks vara ointresserade av medieala maktförhållanden verkar vara socialdemokrater.

Slutligen vill vi åter passa på att gratulera till att du äntligen får credd för att du var först med ditt scoop. Det är du värd. Det är ett bra scoop. Det är bara inte medborgarjournalistik.

Med vänliga hälsningar,

Fredrik R Krohnman, Jonathan Leman