Mona Sahlin gör klokt i att lyssna på budskapet i den moderata partisekreteraren, Per Schlingmanns, debattartikel i dagens Aftonbladet. Socialdemokratin har det sista dryga decenniet vid makten misslyckats med att bekämpa klassklyftorna. Punkt.
Låt oss inte låtsas om någonting annat.
Det är en av orsakerna till att socialdemokratin inte längre sitter vid taburetterna. Och har vi i vänstern ambitionen att återta regeringsmakten så måste vi ha ett svar på frågan: Hur ska skillnaden minska mellan samhällets fattiga och rika?
Schlingmanns svar är att trasa sönder försäkringarna för de som är närmast arbetslösheten. Han menar att klyftorna minskar om alla har jobb. Men så enkelt är det förstås inte. Klyftor och arbetslöshet är inte samma sak. Om vi vill ha ner arbetslösheten till närmast noll är det bara att ta bort alla trygghetsförsäkringar, studiestöd, föräldraförsäkring med mera. Utan a-kassan kommer löneanspråken snabbt att minska och sedan inför man bara en lag mot dagdriveri som grädde på moset. Simsalabim! 0,3 procents arbetslöshet i fyra-fem riksdagsbeslut.
Men då ökar förstås klyftorna.
Nej, svaret på att bekämpa klyftor i samhället ligger i att bygga en gemensam välfärd som har stor acceptans hos alla skattebetalare. Då gäller det att bekämpa fusk i systemen för att kunna vara generös. Svaret ligger i en arbetmarknadspolitik som satsar på jobb som ger tillväxt och utvecklingsmöjligheter - både för landet och den enskilde. Man måste våga säga att ett nytt jobb i den medicintekninska industrin, eller miljöteknisk utveckling är mycket mer värt än en hushållsnära tjänst.
De frågor som Schlingmann ställer till socialdemokratin idag är de viktiga frågorna. Svaren han har själv är otillräckliga. Det vet han om. Det är därför han går till attack. Här gäller anfall som bästa försvar.
Mona Sahlin gör klokt i att lyssna på anklagelsen - därför att den är riktig och kräver ett bättre svar. Hon gör också klokt i att se desperationen hos den moderata överspinndoktorn. Detta är arenan han föreställer sig 2010. Och han har inget att komma med.
Andra intressanta bloggar om: politik, val 2010, per schlingmann, klass, klassklyftor, socialdemokraterna, moderaterna
Att inse klagomålens betydelse för den egna kvalitetsutvecklingen har aldrig varit socialdemokraters styrka, varför jag tror att du skriver för blida ögon.
farmorgun@gmail.com
Jag antar att farmorgun (Grandma Gun? :)) menar “blinda ögon”… annars blir det lite underligt
Att skapa ett mer jämlikt samhälle är A och O för socialdemokratin. Det borde vara rätt tid att nu, långt före nästa val, åter igen tillsätta en arbetarrörelsens jämlikhetsgrupp med uppgift att genomlysa samhällets och politikens alla viktiga områden i syfte att se klyftorna, att blottlägga orsakerna till att de har uppkommit (märk att de kan ha funnits i socialdemokratins egen politik!) och att föreslå åtgärder mot dessa orättvisor.
Det skulle lägga grunden till ett valprogram att vinna nästa val på och sen regera efter.
Jag sekunderar det förslaget Enn! Men som Gun tidigare konstaterat så är jag rädd för att partiet drar sig för allt som kan leda till självkritik. Sånt gör ju ont och opinionssiffrorna ser ju bra ut.
Vi associerar ju oftast ordet “radikal” till vänster-högerskalan, men märk att begreppet egentligen handlar om att gå till roten med en fråga.
Att gå till roten, även om den skulle visa sig vara den egna politiken, är inte bara radikalt utan - är jag övertygad om - respektvinnande. Så det behöver faktiskt inte gå ut över de höga opinionssiffrorna.
Väljer man att göra ingenting, vilket förefaller att vara receptet för de SIFO-känsliga, riskerar man också ett ras - men då så nära valet att det inte går att reparera.
Nu är Enn Kokk i sitt esse! Jag förstår inte ett dugg. “Upp stiga orden, tanken stilla står, ord utan mening himlen aldrig når”. Ord, ord och åter ord!
Jag har sagt det förut, och med “den drucknes envishet, än en gång: SAP har tappat sin själ (den själ som jag inbördades i en gång) och har inte funnit den igen. Den finner den inte om ni fåvitska sossar fortsätter att följa Erlanders och Palmes vision om ett solidariskt samhälle som bygger på “blandekonomin”. Välj nu en gång för alla i er fåfänga: Totalsocialism eller Kapitalism!
Varför vågar ni inte? Något mellanting finns inte om ni vill arbeta för “klassskillnaderna”.
Arbeta för klassskillnaderna (dessutom med tre s)? “Upp stiga orden, tanken stilla står…
Jag vet mycket väl att det ska vara två s snälla herr Kokk! Jag vet att jag ofta skriver lite slarvigt. Det gör många andra också på bloggarna, men jag påpekar inte detta för dem så länge jag förstår vad de säger. Det anser jag vara omtänksamt och artigt.