Men igelkotten burrar upp sig och gör sig större när den spärrar ut alla taggarna och drar in huvudet.

Visst är igelkotten konservativ och föredrar djur som har varit. Och rent spel gäller inte i djurvärlden – den ger sig på djur som är mindre än den själv.

Igelkotten har en extremt defensiv försvarstaktik. Lömska ormar, som vanligtvis kan angripa de flesta djur, gör sig illa när de attackerar igelkotten, som också är mer tålig mot ormens gift. Ormar som försöker angripa igelkotten förlorar oftast den kampen och kan rentav bli igelkottföda.

I min strävan att rehabilitera igelkottens ställning bland Dina ordstäv, vill jag framhålla igelkottens parningslek, som en källa till betydelsebärande liknelser. Om det skall födas några nya tankar i debatten, måste man likt igelkottar när de parar sig, ta det försiktigt så att man inte skadar varandra.

Helt seriöst så är det inget alternativ. Ska man sen prata ekonomisk kris så är det ju bara floskler. Skulle rollerna vara ombytta hade åsikterna också varit det. Då hade alliansen gapat om att regeringen gör för lite precis som den så kallade oppostionen gör nu. Men trots allt vill bägge sidor ge stöd till storföretagen istället för till folket. Varför inte ett tillfälligt höjt ränteavdrag/bostadsbidrag eller liknande för att rädda bankkunderna från att få gå ifrån sina bostäder istället för att rädda bankerna när deras kunder konkursat? Varför inte sänkt bilskatt eller ett års skattefrihet för arbetslösa som startar eget istället för miljarder direkt till storindustin?

Varför slår inget riksdagsparti vakt om integritetsfrågorna? När partiet har lättare att acceptera internetcensur än en diskussion om den ekonomiska politiken är något fel. Vart tog Socialdemokratins frihetstänkande vägen?

När partiets ledning är mer intresserad av att fördela ministertaburetter än att fundera på vilken politik man vill föra så har något gått fel. Det kan alla som inte är försörjda av röran eller offentlig sektor se. Tyvärr är jag rädd att Socialdemokratin kommer att dö sotdöden om man inte lär sig att lyssna på medlemmar, väljare och nya tankar. Men kanske är det inte konstigare att partier dör än att människor gör det och över 120 år får väl då ses som ett mycket bra resultat.