Alliansen, men framförallt moderaterna, lyckades med konststycket att stjäla socialdemokratins vinnande koncept. Där (s) hade erbjudit en stark koalition mellan samhällets två nedre tredjedelar kom moderaterna att erbjuda en koalition mellan samhällets övre två tredjedelar. Genom att svika partiets två viktigaste institutionella löften – full sysselsättning och små inkomstskillnader – hade spelplanen lämnats öppen.
Moderaterna konkurrerade från 2004 och framåt plötsligt inte om regeringsmakten utan om platsen som den dominerande kraften i svensk politik. Sedan dess har de vunnit två val. Tacka fan för att socialdemokratin är rädd, som Lars Ohly idag skriver på DN. Vägen tillbaka kan bli lång. Men den kommer behöva innehålla en stark och ansvarsfull ekonomisk politik för att åter knyta ihop Sverige. Där är vänstern inte alltid den starkaste samarbetspartnern.
[tags]ekonomi, politik, socialdemokraterna, lars ohly, vänsterpartiet[/tags]
Enkel matematik, 2/3 tjänar på Alliansens politik, 1/3 på den Socialdemokratiska, väljarnas partisympatier blir därefter.
Njae, Per, sanningen är nog mer att 2/3 tjänar på alliansens politik och 2/3 tjänar på en socialdemokratisk. Frågan som svensk politik delas i är snarare vilken tredjedel som ska stå för kalaset, de som har det bäst eller de som har det sämst.