Författararkiv
14 juli, 2016

Vatten, vatten, bara vanligt vatten

Vi gillade verkligen Daegu. Men efter en lång härlig dag på Daegus marknad var det dags för en barnaktivitet. Men vi hade hållit den hemlig för barnen för att öka på själva överraskningsmomentet. Stina hade med sitt målmedvetna och skickliga surfande lokaliserat en stor vattenpark söder om stan.

daeguwaterpark - 9 daeguwaterpark - 8

Dit tog vi oss på en knapp halvtimma och tack vare att vi tränat på jimjilbang tidigare så förstod vi hur badet fungerade. I alla fall trodde vi det…

Vi kom ut omklädda och redo för bad och hoppade i den stora vågmaskinsbassängen. Då började det visslas och blåsas och badvakter kom från alla håll och skällde på oss. Det visade sig vara flytvästtvång på hela anläggningen och vi visades till den obligatoriska flytvästuthyrningen. Där vick vi betala en dyr flytvästhyra trots att inträdesavgiften hade varit rätt stor bara den. Detta gj0rde Stina lite irriterad och ännu mera så när det visade sig att flytvästtvånget också omfattade fullt simkunniga vuxna.

Nåväl, vi tog på oss våra flytvästar och hade en fantastisk dag på detta jättebad. Vi åkte i en flera hundra meter lång strömkanal, badade i varma källbad, åkte vattenrutchkanor, käkade hotdogs och hamburgare och gjorde alltihop ett par gånger till.

daeguwaterpark - 2 daeguwaterpark - 3 daeguwaterpark - 4 daeguwaterpark - 6 daeguwaterpark - 7 daeguwaterpark - 10

Sen när vi hoppade in i bilen för att åka till Söul fick vi det tråkiga beskedet att vi inte skulle få träffa Ellinor eftersom hon hade fått en infektion med feber som följd av en operation hon gjort i veckan dör en blåsa i munnen opererades bort. (Bilden visar inte två blåsor i en haj mun utan två mycket lyckliga badkillar.)daeguwaterpark - 1

10 juli, 2016

Rapport från en sandstrand

Det var nog meningen att vi skulle göra en massa saker idag, gå på museum och sånt. Men istället blev det en alldeles för dyr hotellfrukost och ett hyrt parasoll på Haeundae Beach i Busan. Så idag blev det bad på stranden i sol och 30 graders värme. Vi har haft det värre.

image

7 juli, 2016

Kryssningen på berget

I vår jakt på det oförställda och äkta Korea kom vi till Jeongdongjin och det helt normala hotellet Suncruise Resort and Yachts. Normalt betyder i det här fallet att man accepterar att det är rimligt att bygga ett kryssningsfartyg uppe på ett berg, att det likaså är helt i sin ordning att man omger detta skepp med kopior av antika romerska statyer och en damm full med Koi-karpar.

IMG_1860

IMG_1027IMG_1023Har man i sitt inre kommit till tals med detta och införlivat det i sitt normalitetsbegrepp ska man sedan lägga till att det högst upp i skeppet finns en roterande bar, att rumspriset normalt sett överstiger 6000 kronor natten (Vi hittade ett betydligt bättre pris på Booking) och att de som bäst håller på att bygga ett systerfartyg på klippan bredvid till vilket dom i skrivande stund håller på att svetsa en gångbro.

IMG_0076IMG_1633Vi klarade inte av ovanstående utan hamnade i ett närmast katatoniskt tillstånd av kitsch-chock. Detta var bara för mycket.

Men i ärlighetens namn var hotellrummen (hytterna?) tämligen normalt utrustade och rätt trevliga. Restaurangen på ”båten” var substandard och det kanske inte var så konstigt att de hänvisade de flesta av sina gäster ner till Sushirestaurangen på stranden. Den restaurangen hoppade vi ändå över. Det faktum att även den utgjordes av ett strandat fejkskepp spelade in i beslutet. Man klarar bara av en viss mängd crazy.

Vi åkte därifrån efter en natt och doppade för första gången våra fötter i Österhavet. Det kändes härligt, som om vi fått kontakt med verkligheten igen. Sen hoppade vi i bilen för att fara till huvudstaden i det tusenåriga Silla-riket. Men det får ni höra mer om sen.

IMG_1887 IMG_1879 IMG_1874

28 juni, 2016

..going Gangnam Style

Efter våra obligatoriska besök bestämde vi oss för att göra nått kul. Och vad kan egentligen vara roligare än att besöka ett akvarium? Så vi styrde kosan mot COEX-mall i Gangnam och utanför entren hittade vi en staty som verkligen måste kallas popkulturell.

Vi lät killarna dansa av sig och sen gick vi å tittade på fiskar en hel eftermiddag. Toppenmysigt!

IMG_1647IMG_1088IMG_1632RMBM0527IMG_1656

28 juni, 2016

Andra dagen i Gangnam

Söder om floden Hangang som går igenom Söul ligger distriktet Gangnam ”söder om floden”. Där ligger vår adoptionsorganisation i Korea och dit gick nu färden för andra dagen på rad. Vi hade två viktiga ärenden. Det första var att vi skulle få leka med Ellinor en timma när hon var på sitt reguljära besök. Det var ett roligt besök och Ellinor lekte med bollar och då och då så tyckte hon till och med det var roligt att leka med oss.

IMG_0841Vi kommer inte publicera några bilder på Ellinor innan vi är vårdnadshavare, men om det är någon som undrar så är hon världens sötaste och tuffaste tjej. Och hon är förbluffande lik Olle när han var bäbis.

Efter vår lekstund med Ellinor så var det dag för oss att hälsa på Olles fostermamma och fostersyster. Det blev ett varmt möte, men Olle blev jätteblyg. Men det kan man ju förstå. Vi blev i alla fall hembjudna till familjen mot slutet av vår resa och det känns fantastiskt att vi har del i en koreansk familj och att kärleken till ett av världens bästa barn är det som förenar oss.

27 juni, 2016

Barnens stora park

Ett av de trevligaste ställena vi upptäckt i Söul under våra resor hit är Childrens Grand Park, 서울 어린이대공원. Ett jättestort område med lekplatser, zoo, utställningar, idrottsplatser, tivoli och mycket mycket mer. Dit åkte vi efter att ha träffat Ellinor och ätit lunch. Vi hade en bestämd regel: Nu är det barnens tur att bestämma!

För efter att ha blivit runtsläpade över hela världen och fått följa med på vuxenaktivitet efter vuxenaktivitet hade vi två grabbar med massor av oförlöst spring i benen. Men tre timmar i Barnens stora park löste upp en del knutar. Här kommer några bilder från det äventyret. olleangel ollehimmel olletiger runningwild villeagg villeramaliensvillangel

26 juni, 2016

Möten i Söul

När vi slog upp ögonen var det söndag i Söul. Magnus som kände sig morgonpigg gick upp vid sex och bestämde sig för att gå ut och handla färskt bröd. Nu är inte det det allra enklaste att åstadkomma i Söul på en söndagmorgon, men efter lite promenerande och efter att ha gått tillbaka för att hämta Ville lyckades det vara inhandlat bröd och marmelad klockan åtta på morgonen.

Vi åt en stärkande frukost för att orka ta oss till Tapgol-parken och ett litet Starbucks där vi skulle träffa två andra adoptivfamiljer från Sverige som är här parallellt med oss. Det blev ett långt och härligt samtal om barn och jobb och mera barn och koreansk kultur och allt möjligt under två timmar.

onthebusSen fick vi en liten paus och gick tillbaka till hotellet för att ladda om inför eftermiddagens möte. Vi hade vänligt nog blivit inbjudna av Sveriges ambassadör, Anne Höglund, för ett kort samtal på det svenska residenset. Resan dit blev spännande och vi prövade både tunnelbane- och bussystemen. Sen var det en liten promenad upp på en av de vackra kullar som omger Söul och vips blev vi insläppta i den vackra tegelbyggnad som är Sveriges residens.

Barnen var rätt trötta men energin tilltog en aning när det visade sig finnas glass. Och Stina blev särskilt lycklig av att hon bjöds på favoritkakan – pecan pie. Men i allt detta fikande fick vi också till ett samtal om Sydkorea idag, adoptioner och relationerna med Söul stad, som Magnus var särskilt intresserad av.

villeoanneDet blev ett intressant samtal men Ville informerade efter en stund ambassadören om att han tyckte att hon borde ha ett lekrum och en pool. De gick sedan tillsammans ut i trädgården för att Ville skulle kunna peka ut var den framtida poolen borde ligga. Ambassadör Anne lyssnade tålmodigt och diplomatisk på utläggningen och jag tror man kan sammanfatta det samtalet med att det fördes i en konstruktiv anda.

Sen gick vi ner för backarna mot stadens centrum på jakt efter lite god mat. Många alternativ prövades och förkastades innan vi hitta ett litet hål i väggen alldeles nära vår lägenhet. Där åt vi kyckling av olika sorter med blandade smårätter och vi enades om att det var det bästa vi ätit på länge. Till och med Olle var nöjd, och det är minsann inte alltid så lätt att få honom att acceptera ny mat.

25 juni, 2016

Framme i Sydkorea

Flygningen in från Beijing var i det närmaste händelselös. Både Olle och Ville har snabbt blivit vana världsresenärer och verkade mest trivas trots att vi slängt med dem som små vimplar i stressen innan planet.

arriveincheonVi flög in över Incheons skärgård och njöt av att se det koreanska landskapet teckna sig nedanför. Det känns som hemma fast ändå så annorlunda. I flygplanet delade de ut inklareringsblanketter och tulldeklarationer. Flygvärdinnorna försäkrade oss om att familjen kunde dela på en inklareringsblankett men behövde fylla i fyra tulldeklarationer. Det var precis tvärtom vilket fick oss att fastna i passkontrollen. Ett helt onödigt irritationsmoment.

I Beijing hade dom hunnit med att få med tre av fyra incheckade väskor. Den fjärde visade sig vara på väg på nästa plan när vi anmälde den försvunnen. Så vi bestämde oss att stanna på flygplatsen i Incheon en extra timma. Det var bara trevligt. Vi hämtade ut vårt förbokade ”WIFI-ägg” från LG och kunde därmed börja surfa fritt. Sen fikade och köpte bussbiljetter och sen kom den sista väskan.

airbuscoachincheonVi tog flygbussen in till Seoul och blev mötta av vår lägenhetsvärd som presenterade lägenheten och alla dess faciliteter för oss. När han var klar var vi rätt mosiga. Men trots detta bestämde vi oss för att gå ut och köks med goda vännen Margret. Det gjorde vi på den exotiska restaurangen 맥두날드 – ja, eller McDonalds på ren svenska.

Sen gick vi hem och försökte få ordning på våra tidförvirrade hjärnor. Vid 10-tiden, lokal tid, slocknade de sista hjältarna.

25 juni, 2016

Paniken i Peking

Egentligen kunde vi berätta om allt strul med Air China redan vid incheckningen. Men så kul är det inte och för övrigt fick en helt fantastisk kvinna i incheckningsdisken oss att glömma de mesta av besvärligheterna med sin gladlynta kompetens och sitt tålamod. Men man kanske borde anat något ändå, en lätt känsla av krypande misstänksamhet.

Planet från Arlanda skulle gå klockan 19:10. Klockan 19:45 var stämningen i gaten inte på topp. Vid det läget började vi inse att det kanske inte skulle bli en dans på rosor i Beijing. Det planerade bytet till Söul-planet skulle ske på en timma och fyrtiofem minuter. Med över en timmes försening kändes det plötsligt mindre möjligt.

Ingen tid kördes in och väl i Beijing hade vi gett upp hoppet om att komma med planet och ännu mindre att det skulle komma fram något bagage till Söul. Men personalen från Air China hetsade oss när vi väl var på väg genom transfern. Det fanns en liten chans att ni hinner, ropade dom. Vi sprang.

Fel.

När vi sprungit någon kilometer till Söulplanet ser vi på flightboarden att vi siktat på planet till den andra Söulflygplatsen, Gimpo. Så det blev till att vända om och nu har två kilometer till rätt gate. Vi sprang.

Blodsmak.

Med andan i halsen kommer vi fram till gaten. Där får vi reda på att planet är ungefär en timme försenat.

Inte jättehärligt, det visade sig vara samma kärra som vi åkt med från Stockholm. Det hade inte gjort något om dom berättat det från början.

Men strunt samma! Vi hann ju.

24 juni, 2016

Svexit och Korenter

Nu är väskorna packade, huset städat och egentligen är det bara taxin vi väntar på. Familjen Ljungkvist gör nu en Svexit och om lite mindre än ett dygn gör vi vår Korenter.

Alla är nervösa men vi tröstar oss med att vi snart får shoppa på Arlanda å sen är vi på gång.

Följ gärna vår resa här på bloggen och kommentera gärna. Det är ju roligt att hålla kontakten. När vi ses igen i Sverige är vi fem. Härligt, spännande och underbart.

 

Svexit