Arkiv | Virginia RSS feed for this section
10 juni, 2013

Vår dag i Washington DC

Vi startade vår dag en liten bit utanför Washington vid Lake Fairfax i närheten av Dulles airport där vi anlänt i beckmörker kvällen innan. Vi irrade ett bra tag innan vi hittade fram till vår plats. Den Statepark där vi bodde över natten var jättefin och innehöll vattenlekparker, sjöar och fina picnicområden. Men njöt vi av detta? Nej! Vi skyndade oss iväg för här bankades ett besök i världens mäktigaste huvudstad och Barack Obama som ville träffa oss om vi hade vägarna förbi.

Arlington cemetaryask not what your country can do for youSå vi tog Route 7 sydostvart längs den sydvästra kanten av Washingtons tänkta romb. Denna väg tog oss förbi Pentagon och Arlington Cemetary. Där gick vi av en stund, besökte JFK:s grav och lät oss imponeras av de långa vita raderna av gravstenar. Det gick ju heller inte att låta bli att reflektera över det både storslagna och sorgliga i detta.

Vår ambition var nu att åka vår husbil fram och tillbaka genom huvudstaden för att skaffa lite överblick. Så vi åkte över Memorial Bridge in mot Lincolndokumentet och därefter längs Independence Avenue bort mot Capitol. Där vände vi och åkte Constitution Avenue västerut och förbi Vita Huset och mot Georgetown och svenska ambassaden.

House of Sweden WashingtonHouse of Sweden var en imponerande vacker byggnad som Stina tyckte gick i linje med ambassaden i Berlin. Vi pratade lite med vakten därinne, fotade och gick iväg för att äta lunch.

Lunchen var en märklig upplevelse på en italiensk restaurang där kyparen envisades med att glömma våra beställningar. Men maten var god och upplevelsen på det hela mest rolig. Det enda lite jobbiga var att Ville verkligen inte gillade stället och skrek så att Magnus och Stina fick turas om att äta respektive bära skrikande barn en bit bort från restaurangen.

Georgetown in rainSen började det regna när vi gick till Starbucks för kaffe och surfpaus. Jäklars vilket regn. Helt vatten snarast. De kan det där med väder i USA. Inget småfisande utan pang på med skyfall, stormar och strålande övervarmt solsken. Inga kompromisser.

Union StationHursomhelst så hoppade vi så småningom in i husbilen och tog oss till Union Station, parkerade under tak och förberedde oss för Den Stora Promenaden. Magnus och Stina ville göra National Mall fram och baklänges. Torgny som redan gjort detta vid tidigare tillfälle valde att stanna vid stationen och studera människoliv.

Outside CapitolSå med barn i ryggsäck och vagn gick vi iväg, tog tunnelbanan en station till Judicial Square och därifrån till fots till Capitol. Då valde solen att skina och det ångade formligen från alla vattenpölar. Vi fotade oss vid ett av USA:s maktcentra och gick ner till den lätt överdrivna kopian på Kungsträdgården.

När vi kom ner till gräsmattorna var de helt översållade med skräp vid en första anblick, men det visade sig vara människoben av plast som en organisation ”Million Bones” för att uppmärksamma kongressen på folkmord. Såg lätt makabert ut.

Vi gick bort mot Washingtonmonumentet och sneglade mot museerna som vi inte skulle hinna besöka. Sen gjorde vi en avstickare till Vita Huset. Presidential motorcadeVinkade till Barack som inte såg oss för bara några minuter senare kom han körandes i sin jättelika karavan. Många polismotorcyklar var det. Han verkade upptagen och stannade inte för att hälsa på oss. Vi tänker inte vinka nästa gång om det ska vara på det viset.

Inside Lincoln MemorialSå vi struntade i den nuvarande presidenten och gick å tittade på slussvaktarstugan nedanför vita huset. Den var sliten och såg inte ut att vara renoverad sedan Lincolns tid. Så då tänkte vi att vi skulle fråga Abraham om Washingtons renoveringspolicies. Med stenansikte meddelade han oss att de var huggna i sten och att slussvaktaren inte har mycket att hoppas på, särskilt som det är rätt länge sen slussen fylldes igen.

Olle lyssnade inte på denna konversation för han hade somnat i vagnen. Han sov också när vi gick förbi monumenten över korea- och vietnamkrigen. Sen gick vi till Willard hotell för att dricka Mint Julep. Men då kom en ny vädervarning och sedan ytterligare ett ösregn från de demoniska nedre regionerna. Då tog vi oss till Union Station igen och åkte iväg till Maryland för att sova.

Washington på åtta timmar, inte mycket mer finns att säga.

 

9 juni, 2013

Jeffersons Monticello

Att besöka en av Förenta staternas grundare kändes som ett naturligt inslag på vår översiktsstudie av USA. Och vägen förde oss förbi Thomas Jeffersons Monticello, ett vackert och finurligt hus placerat på en bergstopp strax utanför Charlottesville.

Olle i rosmarinenNär vi kom dit och betalat inträde fick vi en visningstid av huset några timmar senare men blev rekommenderade att ta en promenad i omgivningarna. Parken runt huset var fantastiskt vacker och vi tog en långsam vandring genom den vackra köksträdgården där Olle blev riktigt intresserad av kålsorter, ärter och kryddor.

När vår promenad gick mot sitt slut och vi skulle dra oss mot samlingsplatsen så såg vi blixtar i fjärran och kände några regndroppar. Utanför husentrén mötte vi en kvinna ur personalen som som berättade för oss att ”Due to the current weather we’re suspending our operations. Please take shelter in the giftshop!”

Så vi gick till den lilla museibutiken och väntade. Strax därpå kom regnet. Ett hyfsat normalt svenskt sommarregn med åska, inte mycket att yvas över tyckte vi, men tydligen jättefarligt. Olle drog snabbt nytta av situationen och lyckades förhandla fram att två gammaldags chokladstänger skulle inhandlas till hans fromma. Magnus handlade PEZ-figurer i form av de första fem presidenterna och Stina en bok om slaveriet på Jeffersons herrgård.

Monticello och grabbarnaEfter cirka 45 minuter bedömdes läget åter säkert och vi fick gå till uppsamlingsplatsen och så småningom visas runt i huset. Jefferson var en stor anhängare av modern mekanik och hade fyllt det egendesignade huset med massor av finurliga prylar: klocklod som också visade veckodagar, en polygraf som kopierade brev, roterande garderober, vinhissar och serveringslösningar.

Jefferson var en modern man som författade den amerikanska självständighetsförklaringen och hade under sin tid inte fler än 600 slavar eller cirka 125 stycken vid varje givet tillfälle. Han gjorde sin slav Sally Hemings med barn, förnekade detta, men lät henne ”rymma” i slutet av sin levnad.

Medan vi fick höra historien om Sally Hemings lackade Ville ur och Stina fick smita ut med den vilt protesterande lille upprorsmakaren. Det gjorde att vi blev rätt sena då Stina fick gå en senare tur. Ett besök på University of Virginia ströks därmed ur programmet, likaså avslutningen på Blue Ridge Highway, men vi tänker som så att har man sett en appalachisk bergrygg så har man sett alla.

9 juni, 2013

Dos and don’ts

PoolreglerUSA är fyllt av regler. Varje campingplats har en lång lista över vad man får respektive inte får göra. Ofta får vi fylla i formulär där vi fråntar dem allt ansvar om vi t ex ska bada i poolen. Eller skyltar där campingplatsen frånsäger sig allt ansvar för ev skador som kan åsamkas vårt fordon. Vi konstaterar att här i Keeling är det ok att leka ko under repet i poolen så länge man har (ej avklippta) jeans på sig.