Det effektiva patriarkala språket

Var på mycket trevlig fest igår där, den för mig då okända, I kom fram och sa ”Jag vill bara säga en sak. Du var verkligen bra i teve häromdagen, MEN.. (Av nån anledning kommer det alltid ett MEN när folk ger mig komplimanger – det är synd. Nåja.) ..MEN du måste sluta säga riksdagsmän. Det heter riksdagsledamöter!”

Jag reagerade förstås som alla vettiga människor gör gör de blir tillsagda vad de får säga eller inte: Jag hävdade min rätt att faktiskt få säga precis vad jag själv vill. Jag är väl medveten om att riksdagsmän numera kallar sig riksdagsledamöter. Det stör mig inte ett dugg. Jag tycker det är praktiskt att vi har synonymer i språket. På så vis kan det bli mer varierat.

Men eftersom riksdagsman innehåller den förskräckande och obehagliga stavelsen ”man” så är det laddat med sexistiska patriarkala konnotationer. Tydligen. Alla manligt genusbestämda yrkesnamn är det, inte de kvinnliga.

Men jag uppskattar effektivt språk. Riksdagsman är begripligt, omfattar alla 349 ledamöterna av sveriges riksdag och är två stavelser kortare än riksdagsledamot. I bestämd form pluralis blir skillnaden ännu större mellan riksdagsmännen (fyra stavelser) och riksdagsledamöterna (sju stavelser).

Så nästa gång jag sitter i en tevestudio och har mycket begränsat med tid på mig att framföra ett budskap så kommer jag precis som idag använda ett både varierat och effektivt språkbruk. Jag tar risken att framstå som en mullig mansgris.

[tags]språk, kultur, samhälle, jämställdhet[/tags]

Unless you’ve recently purchased a https://trymobilespy.com/best-family-locator-app-android-iphone/ new car, it’s this one the budget solution combination of an iphone mount, a single cable that charges the iphone and broadcasts its music to your fm radio, and a wired headset

12 reaktion på “Det effektiva patriarkala språket

  1. Haha, vad trevligt att bli omnämnd! När det gäller vår oenighet i sakfrågan tror jag att min kära pappas uttryck ”Let’s agree to disagree” passar bäst i sammanhanget.

    Men visst var det en fantastiskt rolig fest?

  2. Åh vad jag älskar sådana generalistiska påståenden. Så om ingen säger misshandel så försvinner det? Tänk vad många ord vi skulle kunna ta bort för att göra samhället bättre. Krig, svält, orkaner, jordbävning, våld och tortyr. Om vi inte säger det så finns det inte.

  3. Nu är det väl iofs inte riksdagsmännen i sig man vill ha bort, utan den generalisering och bortdefiniering som användandet av ordet innebär. På samma sätt som vi inte säger polisman (om vi inte menar just en man som är polis) borde vi inte säga riksdagsman, oavsett om man sparar en tiondels sekund i en tevestudio eller inte.

  4. Jag förstår faktiskt inte vad du säger Jens. Vilken generalisering? Vilken bortdefiniering? Riksdagsman är en ämbetstitel med könsbestämning, ungefär som landshövding. Det förhåller sig förstås till vår historia. Men det är inte märkligare språkligt med en kvinna som riksdagsman än med en man som sjuksköterska.

  5. Att frågan om vilken titel man ger de folkvalda blir en stor jämställdhetsfråga kan man få intrycket av att vi inte har några jämställdhetsproblem kvar.

    Men det har vi. Män har fortfarande svårare att få vårdnaden om barn i en vårdnadstvist. Män är fortfarande överrepresenterade i både styrelserum och fängelser. Män drabbas av mer våldsbrott än kvinnor. Fortfarande hindras både män och kvinnor av fördomar att få leva de liv de vill. Många vill fortfarande förvägra kvinnor rätten till sin egen sexualitet (tex att få ta betalt för den). Medellivslängden bland kvinnor är högre än bland män och så vitt jag vet så forskas det inte ens om vad det beror på. Det tas bara för givet. Värnplikten är fortfarande allMÄN (i alla fall i teorin och i ordet allMÄN). Det finns också många fler jämställdhetsproblem.

    Jag tror att både män och kvinnor skulle må bra av att ta jämställdhetsdiskussionen på lite större allvar. Då kanske man också kan se andra aspekter på frågan än att bara skrika genusteorier i munnen på varandra.

    En fråga som tex aldrig kommer upp är frågan om vapenlagar ur jämställdhetsperspektiv som jag skrev om på http://elrubio.se/?p=1881.

  6. Magnus,

    Ordet ”riksdagsman” omfattar inte alla riksdagsledamöter. Det omfattar 184 ledamöter. (Efter valet 2006, statistiken var inte uppdaterad på riksdagens hemsida vilket kanske också signalerar något).

    Du behöver inte ändra dig till ”riksdagskvinnor”, men den icke genusbestämda formen riksdagsledamöter är överlägsen i den politiska retoriken. Inte på grund av antal stavelser, utan på grund av dess politiska betydelse för alla de kvinnor och män som kämpat och fortfarande kämpar för jämställdhet i vårt land.

    Förringa inte deras kamp på grund av antal stavelser. Ta lite extra tid i rutan istället.

  7. Maria,
    Jag är säker på att du vet att du har fel. Riksdagsman är en titel. Här följer ett utdrag ur Svenska akademins ordbok om du känner dig osäker på definitionen.

    RIKSDAGSMAN
    1) person (i ä. tid alltid man, i senare tid äv. kvinna) som är ledamot av riksdag

    Som du ser så omfattar titeln även kvinnor. Jag skulle aldrig använda mig av ordet riksdagskvinna just eftersom det ordet inte omfattar alla.

    Jag räknar mig in i den grupp som kämpar för jämställdhet i vårt land. Det betyder emellertid inte att jag tycker att språket ska berövas variation.

  8. Absolut! Fram för mer variation! Varför fortsätta använda en definition från ä. tid… Så vad sägs om att variera lite mer?

    Riksdagspersoner
    Folkvalda
    Riksdagsar
    Riksdagspeeps
    RD-politiker

    Du kommer säkert på bättre variationer själv. Ser fram emot att du lanserar en ny, effektiv beteckning!

    För det är väl dags att lägga bort titlarna. ;-)

  9. Riksdagsledamot är, likt ML hävdar, idag jämställt med riksdagsman (även om jag vill hävda att det senare låter mossigt). Men riksdagskvinna, är nått annat – inte en riktig ledamot. På samma sätt som tjejrockband inte är ett riktigt rockband. Kön kommer in när det underordnade köner gör entré och då bekräftas underordningen i könsprefix. Konstigare än så är inte pateriarkatet.

  10. Äsch, det är ju en struntsak om man kallar alla riksdagsledamöter för ”riksdagsmän” även om några är kvinnor. Vi har ju förresten även män som får finna sig i kvinnliga titlar, som de manliga ”sjuksköterskorna”.

    Det finns viktigare saker att sätta in sina krafter på, som kvinna, än vad man kallas om man sitter i riksdagen – tycker jag. Men smaken är ju delad förstås.

  11. Tänk efter före…. När såg du ett kalhygge senast, men kanske en föryngringsyta… När mötte du en städerska senast, men kanske såg en lokalvårdare på vårdcentralen…visst var det renare på städerskornas tid – ooops där blev jag en mullig mansgris… Själv har jag en massa gamla kollegor som är arbetssökande eller i en period mellan två anställningar men arbetslösa är de då inte!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>