En viktig iakttagelse av Sverige från USA

Höger-vänsterdebatten i Sverige handlar ju i mycket hög utsträckning om huruvida man tror att det är möjligt att kombinera en hög tillväxt med ett högt skattetryck och en välfärdsmodell med fördelningsambitioner eller inte. Den amerikanskt influerade liberalismen menar ju att set är omöjligt i längden, samtidigt har de nordiska länderna varit en framgångssaga som visar på motsatsen. I den spännande analys i Washington Times med rubriken ”Why Nordic states lead the world” [via Tobias] beskrivs just den förvåning och i vissa fall beundran som den nordiska modellen ger upphov till.

The Nordic countries have the best of both worlds,” says Augusto Lopez-Claros, chief economist at the World Economic Forum in Geneva. ”If they can afford social safety nets while maintaining fiscal probity and holding back inflation, they must be doing something right.”

Mycket av Moderata samlingspartiets bestämda kliv åt vänster beror väl på att det faktiskt är omöjligt att förneka att Sverige fungerar väl, trots höga skatter, höga ersättningsnivåer i trygghetssystemen och en utbyggd offentlig sektor. Ändå behåller man gärna en udd riktad mot välfärdsstaten i allmänhet och transfereringssystemen i synnerhet. Trots allt är det svårt att lära gamla hundar att sitta. Omvärlden ser det hela lite annorlunda:

The latest U.N. Human Development Report, which mixes quality of life with standard of living indicators, puts Norway top of its index of 177 countries, with Sweden second and Iceland, Finland and Denmark among the top 20.

And when it comes to media freedom, Denmark, Iceland and Sweden occupy joint first place in Freedom House’s annual survey of media independence, with Finland and Norway sharing fourth place.

Men det svenska undret skakade betänkligt under början och mitten av 90-talet. Washington Times beskriver saken så här:

Critics of the Scandinavian model appeared to have a point in the late 1980s and early 1990s, when most Nordic states experienced sluggish economic growth, unemployment rose to 20 percent in Finland and the Swedish welfare state became so bloated it almost burst.

But a series of painful reforms pushed through in the 1990s, such as shaving corporate taxes, investing heavily in education, research and development and telecommunications and reducing welfare dependency, appear to have paid high dividends.

”Whereas some countries have traded down to keep competitive, the Nordics have traded up,” says John Palmer, political director of the European Policy Center think tank in Brussels.

Ja, det som gjorde Göran Perssons ekonomiska saneringspolitik framgångsrik var just att man klarade av att satsa på utbildning forskning och utveckling. En ensidig koncentratio på att minska de offentliga utgifterna hade nog försatt oss i en betydligt sämre situation. Det tål att tänkas på nu när välfärdssamhället åter riskerar hamna i händer på politiska krafter som inte förmå se dess styrka.

You did a great favor https://www.firstessaywritinghelp.com/ to me by delivering work 2 days before the deadline

7 reaktion på “En viktig iakttagelse av Sverige från USA

  1. ”Ja, det som gjorde Göran Perssons ekonomiska saneringspolitik framgångsrik…”

    Ekonomisk saneringspolitik,minsann.

    Är inte det bara en ovanligt vacker omskrivning av en ökad skattebelastning på medborgarna plus en ökad skuldbörda både inom och utom landet ?

    Och har den varit framgångsrik, sett med ett 15-års-perspektiv ?

  2. Eh, för 15 år sedan är väl knappast en aktuell tidsskala? Men i huvudsak så är både mitt och Washington Times svar på din första fråga: nej; och på dina andra: ja.

  3. Skönt att veta att vi fortfarande finns uppe i toppen på vissa listor. För en sak är ju säker – dte går utför för sSverige. Våra svenska politiker verkar hellre vilja vara och fjäska i Bryssel eller kramas med VDs än att egentligen ta itu med det som är dne svenska politiken och som påverkar oss Svenssons.

    Vi har på något vis tappat fokus. Vi tror att vi har det så bra att vi inte ser att vi håller på att halka ner. Ta t.ex. IT. Minns att jag chattade med en tysk och sa att jag var svensk. Svaret blev ”Aha, that country where everybody has broadband” elelr något liknande. En position bland de främsta inom bredbandsutbyggnaden är nu på väg att bli förlorad för våran del. Finns dte inget intresse längre? Om vi inte ska satsa på högteknologi och inte på produktion – vad ska vi då satsa på? Livnära oss på att sanera EUs budget?

    Danmark verkar ha bättre fokus än vi – de satsade på vindkraft och det är en stor försörjning för dem nu. Vad vi skulle kunna ha gjortför något motsvarande i Sverige har jag ingen aning om. Tror inte vi har gjort något. Istället bygger vi vägar till Trollhättan för att rädda en fabrik när vi ändå vet att våran framtid kommer att ligga inom tjänstesektorn. Satsa då istället pengarna på bostäder i storstadsregionerna – det är av större nöd!

    Mycket intressant artikel! Tackar för att du hittade den ;)

  4. Pelle!

    För att ta en satsning som Sverige gör nu som ligger rätt nära det här med dansk vindkraft är produktion av etanol från trämassa. Detta går rätt bra och tros kunna, om vi sköter det rätt, bli en framtidsbranch där Sverige skulle vara ledande och exportera kunskap och teknik.

  5. Nåja, perspektiv är svårt. Jag såg det som före-efter, d.v.s. från 1991 då Göran Perssons föregångare som finansminister, Anne Wibble, tillträdde.
    Men visst, man kan ju se det ur K O Feldt-perspektiv och hamna på 23-års sikt. K O Feldt brukar ju själv förfäkta att det var under denna period som det ekonomiska syndafallet startade, något som Självaste Persson också är inne på i sin bok om skuldfrihet.

    Fast det hör man inte mycket om i valrörelserna.

    Så jag fortsätter att leta efter någon eller något som kan peka på någon som helst substans i Göran Perssons ”sanering”.
    Utöver att låta medborgarna bidra med mer pengar till statskassan.

    För var ligger substansen i
    ”investing heavily in education”?
    Kvalitets-satsning ?
    Investering betalad av vem ?

    ”research and development and telecommunications” har jag lättare att förstå, däremot inte GP:s insats i detta avseende.

    ”reducing welfare dependency” ? Framgångsrikt ??

  6. Tobias Lindberg:

    Det där låter ju jättehärligt. Hoppas nu inte at de här fanatikerna som tjafsar som sänkt bensinskatt saboterar det projektet. Etanol hade precis kommit in i rampljuset när det försvann pga debatten om sänkt bensinskatt – synd! Men dde komemr igen. Etanol är framtiden!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>