Obama hade inte haft stor chans i ett svenskt val

Barack Obama är vald till president i Amerikas förenta stater. Det är ett val som faller mig och stora delar av världen på läppen. Åtskilligt kan sägas om de förändringar av amerikansk politik som nu står för dörren, men jag tänkte göra två snabba reflektioner om hur det amerikanska presidentvalet kan speglas i svensk inrikespolitik.

För det första, amerikanerna har valt en afro-amerikansk man till president. Detta har kommenterats hela morgonen av svenska politiker som något av en revolution. Då vrider jag på mig lite obekvämt. Visst är det utmärkt att en representant för en etnisk minoritet kan väljas till förenta staternas högsta befattning. Men kan vi verkligen vara så självgoda i Sverige? Skulle en andra generationens invandrare i Sverige kunna nå den typen av befattning i Sverige genom val? Jag tror inte det.

Vardagsrasismen i Sverige är så påtaglig, så utbredd och så lite ifrågasatt att den dagligen förhindrar människor med bakgrund i andra länder att bidra efter förmåga. Dagligen diskrimineras människor i Sverige. De undantas från jobb och uppdrag på grund av sin hudfärg, sitt efternamn eller sin religion.Män och kvinnor med utländsk bakgrund är klart underrepresenterade i den svenska politiken.

I många stycken är Amerikas förenta stater en föregångare på detta område och inte eftersläntrare som våra politiker gärna vill låtsas om. Det kan vara värt att påminna om det. Barack Obama hade haft det svårt i det svenska partiväsendet.

För det andra så har republikanerna vunnit en storartad seger i valet om man räknar kvadratmeteryta. Titta på denna bild över hur de amerikanska ”länen” – countys – har röstat.

usa-val-karta.jpg

Det är ett rött – republikansk – amerika vi ser. I den glesbefolkade landsbygden frodas konservatismen. I storstadsområdena söker man det nya. Där längtar man efter den förändring som genomsyrat Obamas kampanj. Skillnaden mellan landsbygd och urbaniserade områden finns också i den svenska politiken. Tittar man på en karta över hur de svenska länen styrs så framträder ungefär samma bild som i USA.

karta-lanstingsmajoritet-we.jpg

Det blåa stråk som följer E4:an genom Sverige är också de mest urbaniserade tillväxtområdena. Det är här som Alliansens förändringsretorik fann fäste. Socialdemokraterna bygger sin väljarbas i glesbefolkade områden där förändringsbenägenheten är mindre och det finns en stark konservativ strömning. Den som vill vinna storstäder talar om förändring och den som talar trygghet och lugn vinner landsbygden.

Vill socialdemokraterna ge Alliansen en match i E4-Sverige är det nödvändigt att slipa en hel del på budskapet. Mona Sahlin, Thomas Östros och alla vi andra måste klara av att förklara hur vidgade klassklyftor och två-tredjedelssamhället hotar tillväxten och möjligheten till personlig utveckling och ansvarstagande för alla individualister som flockas i de höga husen.

Sen skulle det verkligen inte skada om vi bjöd in fler briljanta politiker med namn som klingar lite annorlunda än Johansson.

[tags]usaval, politik, barack obama, mona sahlin, socialdemokraterna[/tags]

Some of the features www.writemypaper4me.org/ of writing may vary from subject to subject

12 reaktion på “Obama hade inte haft stor chans i ett svenskt val

  1. Pingback: Obama utropad vinnare

  2. Dessutom har Obama bara suttit i senaten i fyra år. Har svårt att se hur vi i Sverige skulle välja en företrädare som man egentligen vet så lite om (vart den står, vilka allianser den har osv.)

    Jag är glad över att han vunnit, men undrar hur han ska klara av den poltiska snårskogen. Det gäller för honom att knyta till sig lika bra politiska rådgivare som han haft strateger och kommunikatörer omkring sig.

  3. Men snälla Magnus! Ditt kärleksparti SAP har haft regeringsmakten i 63 av de senaste 75 åren! Vem har då ansvaret för ”klassklyftorna” och ”tvåtredjedels-samhället”? SAP har sedan mitten av 30-talet hyllat ”blandekonomin” och har hela ansvaret för nuvarande tillstånd. Du menar väl inte att Alliansen efter bara två års regeringsställning har ansvaret för allt det du beskriver som oacceptabelt?

  4. Det finns en drös svenska Obamas, men de mobbas konsekvent ut av partiapparaten. För att bli riksdagsledamot (eller kommunalråd mm.) måste du främst charma partimedlemmarna och framför allt de partiaktiva – vilka oftast är ena supersega knökiga typer som avskyr förändring. Att komma från ingenstans till presidentposten på så kort tid som Obama vore omöjligt i Sverige (med möjligt undantag för att Ingvar Kamprad startar ett eget parti och vinner 51% av rösterna).

    Mauricio Rojas är en ganska bra Obama-analog i Sverige. Han lyckades också ta sig in som förnyare och nytänkare. Nu emigrerar han till Spanien, vilket säger mycket om klimatet för icke-partlojalister i svensk politik.

    Sverige är äckligt självgott när det gäller invandrare och minoriteter. I Storbritannien har det _konservativa_ partiet valt såväl en ex-jude som kvinna till premiärminister långt innan ordet ”multikulturellt” hade uppfunnits. I USA är en österrikisk invandrare guvernör i den största delstaten. Vad har Svedala att visa upp i jämförelse?

  5. Är det verkligen nödvändigt att fokusera på att förklara hemskheter (dvs. effekter av ett klassamhället)? Vore det inte bättre att vara fokuserad på visioner?

  6. Jag vet inte vem som uppfunnit uttrycket E4-Sverige, om det är Dusjälv eller om Du tagit det från någon annan. Beskrivningen av socialdemokratin som Sveriges republikaner är utmanande och bestickande.

    Jag har haft det här blogginlägget gnagande i huvudet ända sedan jag läste det.

    Personligen har jag alltid velat förknippa socialdemokratin med ”det moderna projektet”, en sorts pragmatisk strävan efter ständig förbättring. Jag har inte velat lyssna till de som beskrivit socialdemokratin som en sur gammal gubbe som säger att allt var bättre förr.

    Jag har sett Stockholm som ett särskilt problem – ett undantag. Jag har tänkt att Malmö och Göteborg ju i alla fall verkar vara storstäder där socialdemokratins dialog med väljarna fungerar. Din bild av E4-Sverige visar ju att Stockholm inte är något undantag, utan en del i ett mönster. Huvva!

  7. Jag gjorde (med stor möda och långt letande efter Creative Commons-licenserade bilder från rätt county) en fotoexposé där jag visar det röda landet mot det blå i USA. De counties som hade störst andel McCain respektive Obama-anhängare. Slående! Och visar ju det du talar om här.
    (Konverteras http-adresser till länkar automatiskt här ?)
    http://swartz.typepad.com/texplorer/2008/11/the-us-election-what-it-was-all-about.html

  8. Att hitta personer som Obama är inte lätt. Han är en karismatisk person som är vältalig och utstrålar självförtroende. Skulle det finnas en sån i Sverige tror jag visst han hade haft en bra chans. Den genomsnittlige invandraren i Sverige är dock inte som han (inte svenskar för den delen heller). I Sverige har vi skumma invandrare som inte vill integrera sig och helst vill ha så lite att göra med oss svenskar som möjligt. De bosätter sig i samma områden där andra invandrare bor och en del vägrar hälsa på normalt vis. En del kräver till och med egna lagar baserad på sin religion. Det är svårt att intregrera nån som inte vill bli integrerad. Kommer då en bra invandare klart man blir lite avvaktande för att se vad det är för en person. Men jag tror Obama hade lykats slå sig fram även i Sverige för när man väl upptäcker honom är det svårt att ogilla honom (förutsatt att man gillar hans politik förstås).

  9. ”Gammgubbe” påstår att (jag citerar) ”i Sverige har vi skumma invandrare som inte vill integrera sig och helst vill ha så lite att göra med oss svenskar som möjligt” (citat)

    I Sverige är jag inte bara en invandrare, jag är också kvinna, svart och fattig. Tre big no nos alltså. Efter 14 år boende i Sverige så får jag komplimanger därför att jag ”talar bra svenska” förmodligen kommer jag att höra detta 30 år kommande.

    Men det intressanta frågan för mig just nu är de andra generationsinvandrare som upplever samma som jag. Min del kan jag förstå, jag kom ju till Sverige vuxen åldern men de unga som är födda och uppvuxna i Sverige, vad är det som får dig att tro att dessa individer inte vill anpassa sig i det svenska samhället? De kan ju inget annat samhälle än Sveriges.
    Obs, kommentera inte min felstavningar, jag talar faktiskt fem andra språk:)

  10. Pingback: Makthavare » Socialdemokraterna - om väljarna älgarna får välja

  11. Pingback: Framtidsspaning | Oscar Sundevall

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>